Syftet med denna studie var att få djupare förståelse och kunskaper om hur skriftliga räknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillägna sig förståelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lärare som har erfarenhet av att undervisa årskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut från rådatan samt att en färgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudräkning och standardalgoritmer används främst men även andra räknemetoder förekommer.

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola. I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehåll utifrån ett motivationsperspektiv. Studiens frågeställningar är hur väl skriftliga omdömena är konkretiserade utifrån kunskapskraven, hur förhåller sig skriftliga omdömen utifrån individens grundläggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrån individens grundläggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bättre? Studien tar även upp hur målstyrda skriftliga omdömena är, samt dess påverkan på elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod är en kvalitativ textanalys. Utgångspunkten i metoden är den ideationella strukturen, som eftersträvar att med hjälp av mikropropositioner framställa textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt två grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling.Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers förståelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som påverkar förståelsen av dokumenten. Forskningsansatsen är starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgår dels från analys av intervjuer av elever i år två och dels från dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa båda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som står för Elevers Förståelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstår omdömena på olika sätt och i olika utsträckning. Förståelsen påverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekräftelse samt deras språkliga förmåga.

Intentionen är att studera innehållet i de skriftliga omdömena utifrån tre olika teman som ställs i relation till varandra. Intentionen är också att studera om några skillnader kan utläsas i årskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta är intressant då tidigare studier pekar på svårigheter med utformning av omdömet och en osäkerhet hos lärarna. Totalt 50 omdömen samlades in från tre olika skolor. Textanalys användes därefter för att besvara vårt syfte.

I denna uppsats har jag med hjälp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat källäget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgränsande exempel har jag valt de skriftliga källorna Vita Ansgari från 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om källorna såsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att källorna samspelade med varandra..

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi.

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.