Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istället för att producera text. Att kunna skriva är en omvärldskunskap. Orden är det viktigaste för en Skribent, men även bearbetning och bedömning av det skrivna är av stor vikt för att utveckla Skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poängs uppsats är att undersöka lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur läraren bedömer och kommenterar uppsatser.

Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet ? deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm.Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ?Att vända hem i text?, innebär att man som Skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor.Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas.Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ?nostalgi? och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer.Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella Skribenter, alla reportrar på Läns-tidningen Södertälje, har upplevt att ge respons på varandras texter och få respons på sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, språk och disposition.De frågeställningar jag ställt upp för min undersökning är: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förväntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess påverkats av textresponsarbetet och i så fall på vilket sätt?Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom två intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fått ovanstående frågor besvarade. Min analysmetod är etnografisk, då jag observerat deltagarna under intervjuerna och därefter analyserat deras svar utifrån tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade väl utvecklade sätt att lägga upp skrivarbetet.

SammanfattningI förskolans läroplan (Lpfö98, 2010, s.5) står det att förskolan aktivt ska arbeta för att motverka stereotypa könsroller. Syftet med denna studie är att undersöka hur den här delen av läroplanen tolkas och omsätts i praktiken. Studien är baserad på kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma förskollärare. Informanterna till studien är verksamma i tre olika kommuner och på sex olika förskolor. Skribenterna har genomfört fem intervjuer var, men båda har varit närvarande under samtliga intervjuer.

Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nätaktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger främst på en kvantitativ innehållsanalys men har även en mindre kvalitativ del där en exempeltext från varje tidning har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av språk och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka källor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyråer och skiljer det sig något mellan tidningarna?Studien utgår från den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den.

Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön.

SammanfattningJag har analyserat fem debattartiklar, tre skrivna av Linda Skugge, författare och Skribent i Expressen, och två av Sara Stridsberg, författare och frilansande journalist, i den så kallade ?bimbodebatten? som har pågått i flera år där kända kvinnor har kritiserats i media på grund av sitt ickerespektabla förhållningssätt till sig själv och sin kropp, exempelvis gällande utvik, silikoninlägg, klädstil osv. De texter jag har valt ut berör samtliga Linda Rosing, känd från dokusåpan Big Brother. Som en debatt mellan två personer förhåller sig texterna tydligt till varandra. Det hela startade med att Linda Skugge kritiserade Linda Rosing mycket hårt varefter Sara Stridsberg gick in och försvarade henne.Jag har analyserat texterna utifrån Beverly Skeggs respektabilitetsbegrepp, och har även kompletterat med Pierre Bourdieu för att synliggöra de olika aktörernas positioner i det sociala rummet, bland annat med hjälp av hans begrepp kapital och habitus.Nyckelord: Kvinnlighet, respektabilitet, bimbo, bimbodebatten, Linda Rosing, Linda Skugge, Sara Stridsberg.AbstractMy analyse is of five debate articles, three written by Linda Skugge, Swedish writer and journalist, and two written by Sara Stridsberg, Swedish writer and freelancing journalist, concerning the ?bimbodebate? which has been going on for several years where famous women have been criticised for their non respectable way of presenting their body.

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

När konsumenten får tillgång till ny teknologi möjliggörs nya sätt att se på tv och film, detta nya sätt att bestämma över reklamintag har ändrat sättet som konsumenten utsätts för reklam. När konsumtionsmarknaden ändras måste teknologin och marknadsföringstekniker följa efter. Produktplacering är ett sätt att integrera marknadsföring i kontext med kända aktörer och få konsumentens medvetenhet för produkter att öka. Produktplacering är inte ett nytt sätt att marknadsföra produkter men har blivit mer centralt då marknadens intolerans för reklam ökar. Undersökningen grundar sig på att beskriva hur filmindustrin använder sig av produktplacering inom svenskproducerade filmer.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit.

This thesis examines the way that subversivity is produced in relation to the name of the author, as understood by Foucault, and what potential for ressistance that can be glimpsed there. This from the reading of three text that in different ways relate to that theme.Firstly, throught the reading of "Isis mamma a?r genusvetare, Skribent och konstna?r, min mamma a?r f.d. sta?derska, kokerska och dagisfro?ken, numera fo?rtidspensiona?r med diagnosen fibromyalgi" by Lidija Praizovic?, a text that actively work with the internal production of different exteriorities.

The free press is an invaluable part of the democratic society and a pillar stone in the creation of ideas, opinions and norms. According to theories such as agenda-setting and framing the media have a significant influence on people?s perspectives and opinions. With this view of media along with the gender system provided by Yvonne Hirdman as a framework, this study intends to examine the gender representation in Swedish domestic news journalism. The study consists of a quantitative analysis of two major Swedish morning papers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, where the gender representation regarding journalists, main news sources and pictures are being accounted for.

This thesis examines the way that subversivity is produced in relation to the name of the author, as understood by Foucault, and what potential for ressistance that can be glimpsed there. This from the reading of three text that in different ways relate to that theme.Firstly, throught the reading of "Isis mamma a?r genusvetare, Skribent och konstna?r, min mamma a?r f.d. sta?derska, kokerska och dagisfro?ken, numera fo?rtidspensiona?r med diagnosen fibromyalgi" by Lidija Praizovic?, a text that actively work with the internal production of different exteriorities.