Målet med detta examensarbete var att inventera olika förekommande skredriskmodeller som man kan utföra med hjälp av GIS-teknik, detta för att sedan föreslå och implementera en modell för Vägverket Region Mitt för att kunna lokalisera riskbenägna vägsträckor med avseende på skred. Inom projektets ramar ingick att utifrån de befintliga databaser som finns inom Vägverket Region Mitt utföra riskanalyser i GIS-programvaran ArcView 3.2 och tilläggen Spatial Analyst och Geoprocessing. I detta arbetssteg gjordes också en analys av de befintliga databaserna med avseende på dess ursprung och kvalitet för att vara medveten om på vilken nivå analysresultatet kan användas. Slutligen analyserades GIS-resultatet av geoteknikern Nenad Jelisic som har många års erfarenhet av ras och skred inom Vägverket Region Mitt. Detta för att kunna utröna om resultatet kan användas för att påvisa områden där stabilitetsförhållanden bör uppmärksammas och om metoden kan vara ett stöd för Vägverket Region Mitt i översiktliga planeringsprocesser såsom i vägutredningar och förstudier.

Målet med denna studie är att framställa en modell för sannolikheten för skred i Cuenca del Arga i Navarra, Spanien, med hjälp av GIS och oskarp logik. Utifrån denna modell framställs en karta som visar områden där det finns sannolikhet för skred. Övergripande har metoden skett i fyra steg. Först har en skredindexkarta framställts, sedan har medlemsfunktioner skapats utifrån dessa med hjälp av skredriskparametrar. De ingående parametrarna har varit sluttningsvinkel, topografisk fuktighetsindex, avstånd till vattendrag, jordmån och markanvändning.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten är att avskilja det organiska materialet som finns i råvattnet då det har stor inverkan på vattenkvalitén, då det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt på klimatförändringar, där nederbördsmängden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer färgat vatten innehållande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.