Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige.Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden.Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har.

The purpose of the present study was to explore if blood lactate levels are increased in bitches with pyometra, and if the lactate measurement could be used as a prognostic indicator and to determine outcome. The present study included 16 bitches with pyometra that were admitted to the University Animal Hospital, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden. For comparison, a control group consisting of 14 healthy staffowned bitches was also evaluated. In all bitches, a physical examination was performed and blood samples for analysis of haematological and biochemical parameters were obtained. In all bitches with pyometra, surgical ovariohysterectomy was performed and a uterine sample for bacteriological culture and identification was collected.

Pollinering är avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika växtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) är en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns två aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar många biodlare för tillgång till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen får av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. Markägare kan ha ett intresse av att spara manuka på sina marker och få en utkomst från biodlarna genom att dessa betalar för åtkomsten. Studien syftar till att klarlägga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida användning och har utgått från intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark.

De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

Rennärningen bedrivs idag på ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvändare på dessa marker har under åren uppstått och ett behov av en kunskapsbaserad dialog växte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget är Renbruksplaner (RBP), rennäringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennäringen. Skogsstyrelsen har även tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan användas vid samråd.

Den här studien undersöker hur vegetationen förändras mellan 1979 och 2010 i området som idag är Hornborgasjöns naturreservat. Sjösänkningar i området ledde till att ett igenväxt träskområde ersatte en viktig vattenreservoar och närsaltfälla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vår tids mest omfattande naturvårdsarbete. Studien svarar också på om restaureringen uppnådde sitt mål och om resultatet blev som man tänkt sig.I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jämfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta från 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Naturens betydelse för människan är stor och den tätortsnära skogen utgör en viktig plats i den växande urbana befolkningens närhet. Ungefär två kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tätortsnära område som nyttjas av allt från motionärer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den här studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av områdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom området utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

Background: About five percent of the infants being born in Sweden are cared for in a neonatal unit because of their prematurity. Breastfeeding and breast milk is considered to be the best nutrition for infants in general and for premature infants in particular. The premature infant, depending on how premature, may not be able to breastfeed effectively due to their immaturity. Stress, anxiety and fatigue are factors that affect breast milk production in a negative direction and these feelings are common in the neonatal unit.Aim: To illuminate mothers? experiences of breastfeeding the premature infant in the neonatal unit.Method: A literature review of eight studies with a qualitative research approach, published between the year 2000 and 2012 was conducted.

Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext. Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung..

Ökade uttag av avverkningsrester som grenar och toppar (GROT) och markskonande åtgärder vid drivning är ett aktuellt ämne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (Rätt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt består i att med en bra planering och ett gemensamt arbetssätt minimera markskador och få, generellt sett, ett högre uttag av GROT. Enligt Stora Enso förväntas konceptet även resultera i en högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. Analys på huruvida medelskotningsavståndet och bränsleförbrukningen påverkas av RMSA har tidigare gjorts. Men studier som analyserar GROT-uttaget har inte genomförts, då konceptet är relativt nytt. Studiens syfte var således att analysera hur volymen uttagen GROT påverkades av införande av RMSA i jämförelse mot den tidigare konventionella metoden.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.

Törskatesvamp förekommer i två former, en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en icke värdväxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de två formerna och att de därför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansågs de vanligaste alternativa värdarna för C. flaccidum tillhöra släktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den värdväxlande formen betraktades vara begränsad till de alternativa värdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

Dental implants that are integrated into the jaw bones are widely used to replace lost teeth in human beings. Tooth-loss is often related to loss of the surrounding alveolar bone. This can make implant placement difficult and a bone substituting material may be required. The standard method is to use a bone graft harvested from the patient which requires additional surgery than that needed for implant placement. Limitations in the amount of bone that can be harvested also pose a problem.