Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

I den här uppsatsen analyserar jag protagonisten Jean-Baptiste Clamences moraliska utveckling i Albert Camus? roman Fallet. Jag använder A.J. Greimas aktantmodell och dennes utveckling av Vladimir Propps funktionsanalys för att nå mitt syfte. Jag föreslår även en kombination av de båda teorierna till ett schema, aktantfunktionsschemat, som jag använder för att tolka Clamences moraliska utveckling.Genom aktant-funktionsanalysen visar det sig hur Clamence gradvis djupnar och växer fast i sitt fall och sin skuld.

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av världens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer där barnen lever väldigt nära sina föräldrar, och där flera generationer ofta bor tillsammans. Min frågeställning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan föräldrarna, och ibland även mellan mor/farföräldrar och övriga familjemedlemmar.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som gör att nervceller dör. Det gör att muskler förtvinar och efter en tids sjukdom blir individen successivt förlamad. Således drabbas även tal- samt sväljförmåga som gör det svårt att tala och äta. Sjukdomen påverkar inte den ALS-drabbades intellekt eller tankeförmåga men inverkar psykiskt till följd av konsekvenserna av att drabbas av sjukdomen. Årligen får cirka 200 personer i Sverige diagnosen ALS som vanligen leder till döden inom tre till fem år efter diagnos.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den?MetodFör att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla Skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Denna uppsats har till syfte att ta reda på vilken funktion vårdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vårdas på demensboende.Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: hur beskriver de båda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrån sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhåller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande på demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vårdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena är belägna i fyra olika kommuner ? två i Uppsala län och två i Stockholms län.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Bakgrund: Vad som upplevs som humor är individuellt. Humor och Skratt medför både fysiologiska- och psykologiska effekter och en hypotes finns gällande humor och god hälsa. Humor har betydelse för kommunikationen men människors olika bakgrund kräver försiktighet vid användandet. Humorns positiva effekter kan kopplas till Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor som beskriver sjuksköterskans arbete utifrån fyra arbetsområden: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av humor i omvårdnad.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Humor utvecklades genom erfarenhet och krävde känsla och patientkännedom. Enligt sjuksköterskorna utgjorde humor ett effektivt kommunikationsredskap, beskrevs relationsfrämjande och något som kunde underlätta vid omvårdnadsåtgärder samt svåra situationer.

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.