Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom Skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt?Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Lärare har en betydelsefull roll för sina elever. De skall vara en förebild och motivera eleverna till att tro på sig själv. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen och förståelsen för elevers livssituation och deras syn på framtiden. Eleverna som medverkat i undersökningen bor på orten Clanwilliam i provinsen Western Cape i Sydafrika. De har fått skriva berättelser om vad önskar och gissa kommer att hända med dem själva och landet i framtiden.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrån styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning när det gäller kunskapsbedömning av elever i grundsärskolor och gymnasiesärskolor. I svenska läroplaner betonas det att formativ bedömning ska användas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur några pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning är mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsärskolan inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Syftet är att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsärskolan med inriktning träningsskolan samt gymnasiesärskolans individuella program.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare ? ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.