Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Sammandrag: Syftet med min undersökning Àr att pÄ tvÄ gymnasieskolor undersöka nÄgra verksamma svensklÀrares kunskap om och instÀllning till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Jag vill Àven belysa om svensklÀrarna och skolorna har nÄgon handlingsplan nÀr det gÀller hantering och bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med tre svensklÀrare och en speciallÀrare frÄn vardera skola. Resultatet visar att svensklÀrarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklÀrarna har nÄgon handlingsplan hur de skall gÄ till vÀga eller bemöta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gÀller barnets möjlighet och rÀtt till kommunikation och delaktighet. Följande frÄgestÀllningar ska precisera syftet: Hur uppfattar förÀldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn pÄ förskolan? Hur uppfattar förÀldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle förÀldrarna önska att det sÄg ut? Vad innebÀr begreppen kommunikation och delaktighet för förÀldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via förÀldrars berÀttelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att uppfatta, erfara och förstÄ olika fenomen.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett kÀnsligt, viktigt och emotionellt svÄrt omrÄde. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med Àmnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptÀckandet av dessa elever. Arbetet tar Àven upp hur pedagoger gÄr vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger mÄste vara uppmÀrksamma pÄ olika signaler elever och deras förÀldrar sÀnder ut. Det kan röra sig om förÀndrat beteendemönster eller klÀder som inte Àr passande för vÀdret.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.