Syftet med denna studie Àr att beskriva situationen idag för tre tonÄrsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att fÄ den hjÀlp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare Àr syftet att beskriva tvÄ privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhÀllet. Studien baseras pÄ en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonÄrsflickor med AS och tvÄ privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt sjÀlvstÀndigt liv utan behöver stöd och hjÀlp för att kunna leva sÄ sjÀlvstÀndigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlÀtta situationen för personer med AL, varierar.

AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som kan pÄverka individens vardagsliv. LivsomrÄden som kan vara problematiska Àr bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och omrÄden som krÀver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berÀttelser undersöka hur AST kan pÄverka en individs liv. Denna typ av studie Àr viktig för att generera en bÀttre förstÄelse för behoven hos vuxna med AST och dÀrmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhÀllet. Föreliggande studie baserades pÄ en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen Älder har diagnostiserats med AST.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet meddenna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlarbedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrÄn Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tÀnkbarakonsekvenser av och farhÄgor kring anvÀndningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Bakgrund: Hand-fot syndrom Àr en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar sÄsom smÀrta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. UtvÀrderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med lÄngvÄgsdiametri, interferens och balanstrÀning pÄverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mÀttes var, smÀrta, obehag, domningar och balans.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

Background and aim: Asperger syndrome is a neuropsychiatric disability which is essentially characterized by impairments in social interaction. Little is known about how these individuals experience social interaction and more distinctly close relationships. Therefore the purpose of this present study is to explore how initiating and maintaining close relationships could be facilitated for individuals with Asperger syndrome. Furthermore how these individuals would like others to behave towards them. By assuming an insider perspective the empirical data is based on the participants own descriptions of their experiences, thoughts and ideas about close relationships.Findings: Most respondents state that they experience difficulties initiating social interaction, the main reason being that they don?t know what they are expected to say or how to act in this type of situation.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Introduktion: Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning Àr Downs syndrom (DS). Vid DS ses en rad olika funktionsnedsÀttningar, varav muskuloskelettala problem Àr vanligt. De muskuloskelettala problemen kan innefatta nedsatt muskelstyrka, hypotona muskler, ledlaxibilitet och felstÀllningar i fötter och hÀnder. Sjukgymnastens roll i habilitering av personer med DS Àr att stödja den motoriska utvecklingen, stimulera aktivering av rörelseförmÄgan samt stÀrka individernas muskulatur. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen över sjukgymnastiska insatser för personer med DS samt sammanstÀlla insatsernas evidens och effekt.

This study is based on a qualitative internet research about people with Asperger syndrome and their thoughts and opinions about the difficulties that occurs in the environment outside the home and their experiences of Internet. We have analyzed Internets social influences for those with Asperger syndrome, as a consequence of the difficulties that they meet in other environments. The constructed communities in the environment outside the home and the social interaction that occurs there is not adjusted for those with the diagnosis. This leads to difficulties to be there for those with Asperger syndrome. By doing a content analysis of the assembled data from a community site on the Internet, we found out that the environment on Internet is more comfortable for those with the diagnosis in several ways.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Barn med Down syndrom (DS) har problem med hypotonus och hyposensitivitet som begrÀnsar rörligheten i ansiktets och munnens muskulatur, vilket dÀrmed försvÄrar tal och svÀljning. MÄlet med en intra- och extraoralsensorisk behandling Àr att öka medvetenheten och kontrollen av munnens muskulatur, dess rörelser, spÀnning och kÀnsel.  Syfte med föreliggande studie var att undersöka effekten av en intra- och extraoralsensorisk intensivbehandling med eltandborste hos en grupp barn med DS och hypotonus. Effekten valdes att studeras utifrÄn omrÄdena orofacial funktion, lÀppslutning, talproduktion och oralsensorik. Nio barn i Äldrarna 6 till 12 Är genomgick behandlingen med fyra behandlingstillfÀllen i veckan under fyra veckor.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.