Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens Skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika Skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika Skolor.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika Skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika Skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre Skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som Skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 Skolor och två arbetar i F-6 Skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa.

Vårt arbete riktar in sig på hur Skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och Skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras Skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att Skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger Skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör.

Syftet med arbetet är att utifrån beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende på tre Skolor årskurs 7-9 kunna fastställa elevernas trivsel och hälsa.Av de tre Skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen på 1960-och 1970 talet. För att ge en så grundlig bild av elevens hälsa och trivsel består studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkätundersökning för att fastställa den nuvarande upplevelsen av rummen det vill säga den kvantitativa. Intervjuerna är gjorda för att ge en bild av elevens hälsa och välbefinnande i de olika rummen. Den sista delen är en del för personal som där beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".Tanken med studien är att den ska kunna användas som verktyg för att kunna påvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de Skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika Skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Studien har  undersökt matematiklärare på gymnasiet och deras erfarenheter från att använda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lärare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populärt med interaktiva skrivtavlor i svenska Skolor. Många Skolor har valt att satsa mycket pengar på att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det råder delade meningar om huruvida det finns något samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under många år haft en hög förväntan på IT. Trots att flera av de undersökta lärarna i studien är positiva så finns det också många negativa erfarenheter att ta lärdom av.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra Skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?må-bra-känsla? när de är fysiskt aktiva.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i SverigesgrundSkolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i Skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika Skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens Skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika Skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren.