Sökresultat:
17765 Uppsatser om Skolnära forskning - Sida 23 av 1185
Fotboll engagemang och intresse pÄ lokal och nationell nivÄ under 1910- och 1920- talen
Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.
FöretagshÀlsovÄrdsanstÀlldas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete
I denna studie undersöker vi företagshÀlsovÄrdsanstÀlldas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstÄ, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det Àr viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, dÀrför fokuserar vi i denna studie pÄ hur samtalet kan anvÀndas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshÀlsovÄrd har vi fÄtt ett resultat som visar att samtalet Àr en bra metod att anvÀnda i stressförebyggande arbete..
3 pedagogers syn pÄ samarbetsövningar i bild
Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.
Dans i skolan: en beskrivning och analys av dans som
företeelse i grundskolan
Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Ăven att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.
"Vi Àr i Sverige nu" : En kvalitativ studie om samhÀllsorientering och medborgarfostran
Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..
Formativ bedömning ur lÀrarperspektiv
Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Ăven om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.
Den fallna madonnan : En undersökning av ungdomars tankar, Äsikter och syn pÄ vÄldtÀkt i NÀssjö stad 2007
Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur skolelever i NÀssjö stad uppfattar innebörden av vÄldtÀkt samt hur detta förhÄller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna pÄ tvÄ högstadieskolor i NÀssjö stad 2007 var bÄde kvantitativ i form av en enkÀtundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som anvÀndes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom vÄldtÀkt, typ ? om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omstÀndigheter kring ungdomarnas syn pÄ vad som Àr en vÄldtÀkt.Huvudresultatet visade att i förhÄllande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stÀmmer överens med tidigare forskning gÀllande ungdomarnas attityder till Àmnet vÄldtÀkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns Àven delar av denna studie som inte stÀmde överens med tidigare forskning.
Stress. Ur ett kvinnligt perspektiv
Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.
Jag vill, jag kan, jag ska : En studie om arbetssökande ungdomar
Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Ăven om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.
"Vi ses i Kalmar" : -En kvalitativ studie i destinationsprofilering
Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gÀller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som pÄverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartlÀggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumÀrke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning pÄ lokal nivÄ med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom Àmnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnÄ ett resultat som ligger linje med arbetets syfte..
Sverigedemokraterna. : En kritisk diskursanalys av medias framstÀllning avpartiet.
SammanfattningSverigedemokraterna (SD) Àr ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gÄngnavalÄret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvÀllspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, dÀr vi utgÄtt frÄn att allt i vÄromgivning Àr socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av Àrkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjÀlpt oss att uppnÄ vÄrt syfte.
Utomhusundervisning för att frÀmja lÀrandet - En pedagogisk undersökning om minnet och inlÀrning
Grundtanken med detta arbete Àr att se om utomhuspedagogik möjligtvis frÀmjar lÀrandet och om det gÄr att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda pÄ om lÀrandet stimuleras vid anvÀndandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lÀrare och elevers syn pÄ utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkÀtundersökningar för att besvara forskningsfrÄgorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning frÀmjar lÀrandet, frÀmst beroende pÄ de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds Àven av neurologisk och pedagogisk forskning.
Gestaltande tematisk undervisning i historia - Förskola och grundskolans tidigare Är
Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.
VÄrd efter en behandlingshemsplacering : En jÀmförande studie om eftervÄrdsarbetet i tre kommuner
Forskning inom omrÄdet missbruksvÄrd visar att eftervÄrd kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade pÄ behandlingshem. Studiens syfte Àr att belysa eftervÄrd vilket görs genom att jÀmföra hur professionella inom tre kommuners socialtjÀnst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervÄrd och samverkan i relation till eftervÄrd. Studien baserades pÄ nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjÀnsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna frÄn de tre kommunerna definierade eftervÄrd och dess innehÄll pÄ ett liknande sÀtt dÀr boende och sysselsÀttning spelade en stor roll. Resultatet visade Àven att planeringen av eftervÄrden har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dÄligt i samtliga kommuner.
Effekterna av rÀntebelÀggningen pÄ periodiseringsfond : Textiltillverkningsbranschens syn pÄ periodiseringsfond som finansiering
Inom vÄrden Àr empati en viktig grund för vÄrdarbetet. Forskning har visat att om man kÀnner en ökad empati för en person i nöd sÄ ökar tendensen att hjÀlpa denne. FrÄgesÀllningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur lÀnge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor pÄvisade signifikanta skillnader inom yrkena pÄ empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati Àn mentalskötare.