Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka patienternas psykosociala omvÄrdnads behov vid cancersjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie, dÀr tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen Àr Antonovskys syn pÄ hÀlsa. Resultatet av denna studie visar pÄ att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, StÀrka kÀnslan av hopp och BibehÄlla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stÀrkas..

Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna omrÄden. PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har dÀrför utarbetats för dessa.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

Bakgrund: Patienter och nĂ€rstĂ„ende som befinner sig pĂ„ en akutmottagning har ofta gĂ„tt igenom en första kritiska bedömning, dĂ€r miljön kan vara rörig och patienterna ibland Ă€r svĂ„rt sjuka. Arbetsbelastningen pĂ„ sjuksköterskan har de senaste Ă„ren ökat, med ett ökat patienttryck och högre krav pĂ„ medicinsk-teknisk kompetens. Sjuksköterskan mĂ„ste inneha kunskaper inom sĂ„vĂ€l omvĂ„rdnad som medicin, för att patienter och nĂ€rstĂ„ende ska uppleva den första kontakten som positiv.Syfte: Att beskriva patienters och nĂ€rstĂ„endes upplevelser av omvĂ„rdnad pĂ„ en akutmottagning. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt dĂ€r 14 vetenskapliga artiklar har studerats, analyserats och anvĂ€nts i resultatet. Åtta av artiklarna var kvalitativa, sex av dem var kvantitativa.

Flera system distribueras som webbapplikationer vilket gör att dessa applikationer mÄste tillhandahÄlla funktionalitet och beteende likt skrivbordsapplikationer. Att kunna strömma data i realtid över webben har blivit allt mer vanligt och för att göra det finns ett antal olika tekniker till förfogande. De vanligaste teknikerna Àr Comet, pluginbaserade sockets och WebSockets. I denna studie gÄs dessa tekniker igenom grundligt för att uppmÀrksamma brister respektive styrkor hos teknikerna. Studien innefattar Àven att identifiera de aspekter som Àr viktiga att beakta nÀr en strömningsteknik skall implementeras.

Flera system distribueras som webbapplikationer vilket gör att dessa applikationer mÄste tillhandahÄlla funktionalitet och beteende likt skrivbordsapplikationer. Att kunna strömma data i realtid över webben har blivit allt mer vanligt och för att göra det finns ett antal olika tekniker till förfogande. De vanligaste teknikerna Àr Comet, pluginbaserade sockets och WebSockets. I denna studie gÄs dessa tekniker igenom grundligt för att uppmÀrksamma brister respektive styrkor hos teknikerna. Studien innefattar Àven att identifiera de aspekter som Àr viktiga att beakta nÀr en strömningsteknik skall implementeras.

Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Sociotekniska system, Àr system dÀr anvÀndare ingÄr i processen för att uppnÄ nÄgon bredare typ av mÄl och stÀller dÀrför krav pÄ anvÀndbarheten av ett system. Av mjukvaruprocessen Àr mjukvaruspecifikationen den process som Àr till för att specificera vilka krav systemet ska innehÄlla. AnvÀndbarhetskrav finns i olika former för att passa olika aspekter av anvÀndbarhet. Att arbeta med anvÀndbarhetskrav har visat sig vara en bra metod att uppnÄ anvÀndbarhet. Detta arbete ska undersöka om huruvida vissa insamlingstekniker kan fördelaktigt anvÀndas för att identifiera olika aspekter av anvÀndbarhet.

Detta arbete handlar om lÀrares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger pÄ vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser pÄ sitt eget arbetslagsdeltagande i förhÄllande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielÀrare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lÀrarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvÀndiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har stÀllts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsÀttningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Tidigare forskning har visat att förvÀrvsarbete tillfredsstÀller bÄde psykosociala och ekonomiska behov och Àven att kompetenstillförsel Àr en framgÄngsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förÀndring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, dÀr det unika i studien var individens upplevelser av förÀndring, genom att de blev anstÀllda av kommunen under ett Är. Vi ville med vÄr studie kunna förstÄ hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde dÀrför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.

Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of SotenÀs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of SotenÀs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey.