Bakgrund: Livmodern Àr ett muskulÀrt, pÀronformat hÄlorgan med uppgift att gefostret nÀring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlÀgsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror frÀmst pÄgynekologiska och urologiska symtom som besvÀrat kvinnan under lÄng tid. Ingreppetkan utföras med hjÀlp av olika kirurgiska tillvÀgagÄngssÀtt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser efter avlÀgsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien Àr baserad pÄ nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrÄn Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet bestÄr av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvÀlbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbÀttrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mÀns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbÀttrad livskvalitet efter ingreppet..

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framstÀlls i lÀroböcker. Detta Àr intressant eftersom att lÀroböcker anvÀnds mycket i skolan och deras innehÄll ses som auktoriativt av elever (det vill sÀga, de tror pÄ det som stÄr dÀri). Marxismen Àr ocksÄ en central ekonomisk teori som kan lÀras ut i bÄde samhÀllskunskap och historia.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marxism framstÀlls i lÀroböcker. Detta syfte preciseras i frÄgestÀllningar som frÄgar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i lÀroböcker och om dessa aspekter skiljer sig Ät mellan böcker för Àmnena historia och samhÀllskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgÄr ifrÄn Àr marxismens grundlÀggande bestÄndsdelar faststÀllda av Vladimir Lenin.Med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys som problematiserar undervisningsinnehÄll (och som dÀrmed Àr en bred didaktisk analys) visar denna undersökning pÄ att framstÀllningen av marxismen i lÀroböcker Àr exkluderande nÀr det gÀller aspekter av marxismen, att lÀroböcker i historia inkluderar mer aspekter Àn de i samhÀllskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vÄrdprogram angÄende vÄrdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:PÄ grund av det ökade antalet mÀnniskor som fÄr diagnosen cancer, Àr sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vÄrdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvÄrdnads - och psykosociala aspekter i vÄrdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmÀrksamma psykisk ohÀlsa samt att bemöta existentiella frÄgor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaomrÄden.Slutsats:VÄrdprogram har visat sig innehÄlla en ojÀmn fördelning av information angÄende vÄrdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mÄngfacetterad bild av hur vÄrdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra kÀlla till information för sjuksköterskor om vÄrd och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda anvÀndbara rÄd och strategier kan denna studie skapa en ökad kÀnsla av sjÀlvförtroende inför svÄra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en modell som vÀgleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion Àr att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar pÄ de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsÀtt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsÀttet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

UtifrÄn tidigare forskning pÄvisas att den psykosociala ohÀlsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens grÀnser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Brist pÄ ÄterhÀmtning Àr en faktor som oftare nÀmns i samband med psykosocial ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning samt om det skiljer sig Ät gÀllande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

Poliser har en utsatt position och Àr en grupp mÀnniskor som i sin yrkesutövning dagligen utsÀtts för stress. Stress kan för deras del handla om möten med missbrukare, skadade eller döda mÀnniskor, instÀllningen till sitt arbete och sin kompetens, risken att bli avskedad eller brist pÄ stöd av chefer. Polisens svÄra arbetsuppgifter pÄverkar deras livssituation, bÄde psykiskt och fysiskt i arbete och privatliv. Uppsatsens primÀra syfte Àr att studera hur anstÀllda med arbetsledande funktion uppfattar sin möjlighet att pÄverka de anstÀlldas arbetsmiljö och hÀlsa. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka hur arbetstagarna bedömer arbetsledarnas förmÄga att frÀmja en god arbetsmiljö.

Bakgrund: LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv pÄverkas negativt av smÀrtan. Det finns en korrelation mellan lÄngvarig smÀrta och psykisk ohÀlsa som till exempel nedstÀmdhet, oro och Ängest. Med ett biopsykosocialt synsÀtt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering Àr fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förvÀntningar patienter med lÄngvarig smÀrta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet Àr en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts för att beskriva patienters tankar och förvÀntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rÀdsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen pÄ allvar upplevs ocksÄ som viktiga faktorer.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.

Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

AbstraktSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjÀlp av intervjuer, bÄde muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning.

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig pÄ marknaden, för att locka till sig det tÀnkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir dÀrför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det Àr Àven viktigt att det finns en röd trÄd genom de tre sÀljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig sÄ mycket frÄn andra butiker. Vi har dÀrför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med sÀljmiljöerna och hur de kan förbÀttra sina butiker utefter sitt valda kundsegment.