Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext.

Syfte: Skolan och provet har länge präglats av en summativ diskurs och i dagsläget ökar användningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare åldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bättre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhållningssätt. Syftet med denna studie, som utförts på en grupp gymnasieelever i ämnet historia, var därför att undersöka om elevers förståelse för formativ bedömning kan öka genom att använda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjälplig vid lärares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus läggs på tidigare forskning om lärares försök att utveckla ett formativt förhållningssätt i sin egen praktik.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Bakgrund:När man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgång i skolan och undervisningen. I såväl Lpo94 som Lgr11 framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och få möjlighet att utvecklas på bästa tänkbara sätt utifrån de individuella förutsättningar man har. För att skolan skall kunna säkerställa att varje elev får det stöd han/hon är berättigad till används olika former av dokumentationsverktyg och åtgärdsprogrammet är ett väletablerat sådant. Ett åtgärdsprogram skall upprättas då en elev riskerar att inte nå upp till målen för utbildningen och dokumentet skall behandla såväl individ-, grupp- som organisationsnivå.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer.