Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

In this study I have brought up what pupils within vocational training, with focus on upper-secondary school have apprehended about the course ?Projektarbete 100 p? (Project job 100 point). In my analysis I interviewed twelve pupils from upper-secondary school who had 20 % or more truancy during their three years of studying in upper-secondary school and achieved a result to these pupils had problems with absenteeism then primary school. The pupils agreed about the school?s existence but they need schools of practical type.

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och Skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning.

Undersökningen redogör för hur fem pedagoger och en specialpedagog i förskolan resonerar kring utagerande barns svårigheter och behov. Den belyser även hur pedagogerna arbetar för att stödja utagerande barn. Undersökningen har ägt rum på två förskolor, i två olika kommuner genom kvalitativa intervjuer. Utifrån den litteratur jag tagit del av är tidiga insatser mycket vikigtiga eftersom barnen riskerar att hamna i ytterligare svårigheter när de blir äldre. I skolan kan det röra sig om Skolk och svårigheter med kompisrelationer men även risk för att hamna i kriminalitet och drog- och alkoholproblem.

SammanfattningSyfteSyftet med min uppsats har varit att ta reda på vad det finns för orsaker till att en del elever inte deltar i idrottsundervisningen. Min förhoppning med detta är att öka förståelsen för dessa orsaker så att man lättare ska kunna få med dessa elever i sin undervisning.metodJag har använt mig av intervju som metod. Åtta elever i årskurs 7-9 tillfrågades om de ville delta helt anonymt. Jag använde mig av en intervjumall under intervjun och ställde följdfrågor där det behövdes. Intervjuerna gjordes i ett rum där vi kunde tala ostörda och spelades in på min telefon.ResultatAv de 8 elever som jag har intervjuat kände sig 2 stycken rädda att förstöra för laget, att känna sig dåliga och de upplevde obehag då övriga ibland kunde skratta då de gjorde fel på något vis.

Syftet med studien är att undersöka vad elever i år 9 lägger i begreppet lärande och hur de uttrycker sina förväntningar på skolan, utifrån hur de beskriver hur de lär sig, hur de uppfattar lärarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsområde. Studien är en kvalitativ studie. En form av triangulering har använts och metoderna är semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkät. 22 elever från tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets Skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika Skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av Skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?två föräldrar? och ?ensamstående förälder?. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel Skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?? Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp.