Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet.Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet.

De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.

Övervikt och ohälsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste åren, den främsta orsaken är att de lever ett stillasittande liv. Lektionstillfällena för ämnet idrott och hälsa har blivit färre och detta är något som ses som ett hot mot den allmänna folkhälsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslärares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som främjar elevers delaktighet och intresse för ämnet idrott och hälsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslärare på högstadieskolor i Luleå och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.

Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i så fall hur, lärares egna erfarenheter från föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans ämne Idrott och hälsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan få för eleverna.Studien använde sig av följande frågeställningar:Undervisar lärare i Idrott och hälsa i större utsträckning inom moment som de har egna erfarenheter av från föreningsidrotten än inom moment där de saknar egna erfarenheter?Använder lärare i Idrott och hälsa de idrotter som de själva har erfarenhet av inom ämnets undervisning i syfte att eleverna skall lära sig något mer än själva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lärarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare i två F-9 skolor i Stockholms län. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre män och tre kvinnor i åldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i ämnet Idrott och hälsa. En dokumentinsamling med lärarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever Skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt.Frågeställningar:? Hur upplever barnen aktiviteterna på Skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken?? Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken?? Hur upplever barnen läraren i Skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken?? Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken?MetodFör att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall.De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna.ResultatGenerellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i Skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken.Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ?Idrottslyftet?, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.