AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling ? En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om eleverna i förskoleklassen och skolår tre har en medvetenhet kring samhället som kunskapskälla för läsutvecklingen. Detta då skolan och samhället är delar av en helhet, den gemensamma verkligheten. Genom intervju som metod har undersökningen genomförts med totalt sexton elever. Utifrån intervjuerna har det framkommit att eleverna i dessa skolår har en kännedom om samhället som kunskapskälla. Denna förståelse är dock mer utvecklad hos eleverna i skolår tre.

Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans värde som återfinns i skolans styrdokument. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på. Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik.

Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden.

Syftet med studien är att beskriva och analysera förskolepedagogers syn på naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger på två olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar på en uppfattning om att naturen är viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förståelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser åt vilket påverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.