Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmålet och studiehandledning på modersmålet underlättar inlärning av svenska språket samt huruvida goda modersmålskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolämnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska använda i modersmålsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmål, några av deras föräldrar, ämneslärare, mo-dersmålslärarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och är baserad på vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material från Skolverket utifrån olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ämneslärare, modersmålslärare och studiehandledare tycker att modersmålsundervisning är ett viktigt hjälpmedel vid inlärning av svenska språket. Ett stort ordförråd, goda kunskaper i modersmålets grammatik och god läsvana av böcker på moders-målet är viktigt för inlärning av ett andra språk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvägagångssätt, lärarens behörighet och föräldrar-nas förhållningssätt har för att eleverna ska bli intresserade av att läsa modersmål.Modersmålsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlätta för eleverna att förstå och klara andra skolämnen. Dessutom ökar modersmålsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, då denne träffar vuxna i skolans värld som talar och förklarar på elevens modersmål.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Enligt Anthony Giddens (1991) kännetecknas samhället av mångfalden val samt skapande av oss själva som individer.  De samhällsförändringar som skett bekräftar detta och entreprenörskap och flexibilitet samt betoning på individens ansvar är idag framträdande. För att hantera detta är förmågan ?att göra väl övervägda val? av utbildning och karriär till hjälp, vilket är skolans och studie- och yrkesvägledningens uppdrag att rusta eleverna med . Syftet är att belysa ungdomars tankar kring sin framtida karriär i relation till att göra väl övervägda val. Sex intervjuer har genomförts med ungdomar i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrån ett lärarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmågor och olika sätt att lära. Skolans uppgift är att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlärningsmiljö. Vi har studerat lärares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lärarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har även försökt få svar på om, och i så fall hur, den specialpedagogiska kompetensen används i detta arbete.

Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Arbetet bygger på en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfällen. Rapporten visar huruvida elever använder sina skoldatorer till annat än vad som är avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgå dessa regler är ytterligare två aspekter som hanteras. Utifrån intervjuer delges elevernas egna perspektiv på fenomenet och därtill en objektiv bild begrundad på observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrån relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Denna studie tar sin utgångspunkt i begreppen motivation och prestation kopplat till en mål-och resultatstyrd skola. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar för att motivera eleverna i skolan samt vilka redskap de har till sin hjälp. Vidare vill vi också lyfta fram hur lärare uppfattar att skolans resultatstyrda mål påverkar elevers motivation och förmåga att prestera. Som grund för studien ligger en kvalitativ undersökning där intervjuer med fyra verksamma lärare har gett oss empiriskt material.Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer inom skolan som påverkar elevens studiemotivation. Dessa faktorer tycks lärare vara medvetna om och det verkar vidare som om lärare arbetar med hänsyn till dessa.

Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata.