Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ?vänta-och- se?- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar ämnet att upptäcka utsatta barn och hur ämnet har behandlats i lärarutbildningen historiskt sett. Metoderna som användes var internetenkäter som sändes till de studenter vid Malmö Högskola som läser mot de tidiga åren, intervjuer med programansvariga lärarutbildare för de program som läser mot grundskolans tidiga år, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att få ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehållsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lärarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i någon större utsträckning bearbetat ämnet och att studenterna känner att det saknats i deras utbildning. Lärarutbildarna redovisar även de en bristfällig undervisning i ämnet. Historiskt sett har inte ämnet inte heller behandlats.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan..

I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå.

Arbetets syfte är att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lärandet om skolans värdegrund. Med hänvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och läroplaner ämnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hänsyn till sin omvärld och en önskan att kämpa för det demokratiska samhället..

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex lärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen är syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling.