Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på ? Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans världFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld.Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skolcheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områden som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år.

Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

This thesis uses statistical methods to investigate if political appointees working for the Swedish government are good representatives for the members of the ruling party. This is a relevant question since the number of political appointees and the political fields in which they are employed have increased. Some say that this is a sign of presidentialism, which in this context means that the prime minister and his cabinet are becoming more independent from parliament and supporting party. The research is done by comparing the political appointees with an select elite of party members regards to socioeconomic background, which interest that are promoted in society and ideology. The consequences of differences on these characteristics between political appointees and the party elite could be that some interest in society are wrongly overrepresented while others are wrongly underrepresented by the unelected political appointees.

Hållbar utveckling är en viktig utmaning i vår tid och folkhälsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns många styrdokument om vikten av att integrera folkhälsa i arbetet med hållbar utveckling men forskning saknas om hur folkhälsoaspekter integreras in i hållbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhälsans betydelse i arbetet med hållbar utveckling i kommuner utifrån ett underifrånperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands län och data samlades in med hjälp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhälsobegreppet inte används i samband med arbetet kring hållbar utveckling.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i Skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på en skola för alla. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen.

Undersökningen i arbetet syftar på att jämföra de gällande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och på Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gällande hur länderna arbetar inom verksamheterna där sexåringarna befinner sig i, faktorer som skiljer länderna åt inom daghemmets och förskolekassens värld samt få ta del av deras synpunkter och funderingar kring ländernas vision om vad just deras sexåringar skall befinna sig i för miljö året innan de börjar årskurs ett. Jag har studerat styrdokumenten för länderna i fråga och jämfört de ämnen som jag anser vara relevanta i en jämförelse, värdegrund, uppdrag och mål, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mål, men hur mycket skiljer det sig mellan länderna för vad som exempelvis skall uppnås när barnet är sex år. Jag skulle önska att detta ämne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi får läsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan är mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden. Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten användes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frågorna utformades så att respondenten fritt kunde resonera i ämnet så ingående som hon eller han ville.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7?9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna.