Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman.

Syftet jag vill uppnå med detta arbete är att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill även ta reda på hur en pedagog kan förbereda sig själv samt sina elever på sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vända sig om denne är i behov av extra hjälp. I litteraturgenomgången redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser även kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter beträffande barn och sorg.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fyra lärares erfarenheter av bedömningsfrågor, kopplade till betygssättning, i det nuvarande kunskaps- och målrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgångspunkten om likvärdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns några alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer.

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten.

Elever är olika och skolans styrdokument säger att de därför ska bemötas utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vissa elever har svårare än andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav på ordning och reda. Vi har utifrån ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lärares tillrättavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie där vi använt oss av enkäter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrån ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, såväl med som utan koncentrationssvårigheter.

Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten. Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan.

Skolmåltiden är en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten.