Som blivande lärare har vi märkt en tendens till en stor geografisk spridning gällande var elever bor i förhållande till var de går i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska läge spelar in när eleven ska välja gymnasieskola. Denna fallstudie är gjord på Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som är en friskola. Skolan är lokaliserad i centrala Göteborg med närhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielärare hoppas vi få inblick i friskolans verksamhet och djupare förståelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien är att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering på Södra Hamngatan i centrala Göteborg är av betydelse när en elev ska välja gymnasieskola.

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.

Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde..

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara. Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.

Do the principals who have the pedagogical responsibility of the school find reading comprehension important? This is the underpinning of my thesis for the special teacher-training program. The survey was conducted through interviews with two principals. The results show that they believe reading comprehension is important but it has not been given priority in the organization. The essay could form the basis for further research into reading habits, home environment influences and other factors that may contribute to improve reading comprehension performance..

Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-årsjubileum kände skolledning och personal attutvecklingen gått lite i stå och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jagkunde göra en kulturanalys med hjälp av brevmetoden som ett led i minmagisterutbildning.Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlägga och sammanställa olikaförslag och idéer i breven för att hitta lämpliga utvecklingsområden. Från minsynvinkel fanns ytterligare ett syfte och det är att få prova på att själv göra enstudie med hjälp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och attkunna jämföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hämtat från professorGunnar Bergs förläsningar och hans två böcker Skolkultur ? nyckeln till skolansutveckling och Att förstå skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varittill stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex denrörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp motframtidens krav.Metod: Jag använde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,som förklaras utförligt i ovanstående böcker av professor G Berg.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola..

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.