Ambitionen med denna uppsats är att försöka identifiera huruvidamanövertänkandet är tillämpbart i modern krishantering. Frågans aktualitet harökat i takt med Sveriges ökade internationella ambition. Frågan aktualiserasytterligare med det faktum att den svenska Militär Strategiska Doktrinen från 2002anger;?För att nå största möjliga effekt, givet våra resurser och värderingar, skallmanövertänkandet utgöra grunden för försvarsmaktens agerande i alla militäraoperationer, men också tillämpas flexibelt av varje individ i varje situation?För att försöka utreda i vilken omfattning ovanstående inriktning är relevant hartvå stycken fallstudier genomförts. Ur dessa två fallstudier har jag försökt attidentifiera de faktiska förutsättningarna för att agera enligt manöverteorin.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Syftet med denna studie är att analysera och problematisera motivation och lärande i skolans struktur och jämföra med hur det kan se ut i andra strukturer. För att uppnå detta kommer det att redogöras för olika perspektiv på motivation och lärande. Den verksamhet vars struktur som valdes för att jämföra med skolans är den vid utveckling och programmering av öppen programvara. Anledningen till att just denna verksamhet valdes är att det först och främst fungerar som en social rörelse utan några yttre krav eller belöningar, utöver det står kunskapen i centrum vilket gör den väldigt intressant ur ett lärandeperspektiv.Genom en systematisk litteraturstudie har nio olika studiers resultat sammanställts och analyserats. Vi har tagit del av studier om struktur och motivation bakom utveckling och programmering av öppen programvara.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt.Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen.Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida.

Skolan har länge brottats med problem på grund av höga ljudnivåer. Finns det åtgärder som kan leda till lägre ljudnivåer i skolans korridorer, och kan dessa åtgärder relateras till elevernas välbefinnande? I detta arbete undersöker jag vilken inställning eleverna har till införande av bakgrundsmusik i skolans korridorer, om den har någon anknytning till deras välbefinnande och om eleverna subjektivt anser att det påverkar deras arbete i klassrummet.Eftersom elevrådet initierade införandet av bakgrundsmusik behandlas även Lpo94 och dess åsikter om elevdemokrati. Undersökningsmetoden har varit enkät och intervju, och eleverna visade sig vara positiva till införandet av bakgrundsmusik..

Läxor förekommer i den svenska skolan trots att den inte är beskriven i skolans styrdokument. Huvudsyftet med arbetet var att undersöka om RUT-avdraget för läxhjälp påverkar skolans likvärdighet. En delfråga i arbetet var vilket syfte läxan har samt om den kan vara en del av skolans ordinarie verksamhet. I mitt arbete har jag använt mig av en kvalitativ metod dokumentanalys för att undersöka läxan som begrepp. För att undersöka läx-RUT och dess effekter har jag använt en kvantitativ metod, då jag tog hjälp av data från Statistiska centralbyrån.

Examensarbetet lutar sig mot en läromedel- och läroplansanalys samt en analys av värdegrundsarbetet i religionskunskapsundervisningen. Vi har analyserat skolans värdegrund i både Lpo 94 och Lgr 11 och sedan jämfört dessa. Vi har även analyserat fyra läroböcker för att se hur väl de tar upp sådant som är värdegrundsrelaterat. Vi kan se att skolans värdegrund inte har förändrats så mycket i de olika läroplanerna. I de läroböcker vi har analyserat kan vi hitta mycket lite som är värdegrundsrelaterat.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmässobarn bemöts i förskolan. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmässobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi är intresserade av att få veta hur barn kan påverkas av en skilsmässa och på vilket sätt pedagoger och föräldrar kan stötta och hjälpa barnen i en sådan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat på Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn påverkas av sin närmiljö. Vi använder även Dion Sommer som menar att båda föräldrarna är viktiga när det gäller barnens uppfostran och utveckling.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..