Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.     Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.     Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle.

Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i förhållandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte är dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hälsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningsläge;aktiv, passiv, spänd eller avspänd, som den anställde skattar sinhälsa högst. Resultatet beräknades med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och bygger på en enkätundersökning(N=137) som genomförts på arbetsplatser i tre svenska städer.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillämpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hälsa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ? Skolbarnshälsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda på hur FMT kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två elever som har läs- och skrivsvårigheter. Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fångas upp och få stöd med läs- och skrivinlärning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och därigenom klara skolans mål. .

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs.

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

Ständigt får man i skolans värld höra?du får inte göra så? och ?sluta med det där?, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler..

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa.