Den skolform som vi har idag håller på att förändras många skolor väljer att införaEn-till-En projekt. Det innebär att varje elev får en egen dator som de alltid skall ha medsig för att använda i undervisningen. Den här studien har utförts på en skola iVästsverige där de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur ändras lärandesituationennär ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lärare harändrats genom införandet av bärbara datorer i skolan.

SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen.

When an organisation is going through a work of change, it is highly important that both management and employees has a healthy communication in order to make everybody feel involved. It is then important to be observant for both the managements and employees thoughts and ideas.This study has been performed on an upper secondary school which is performing a work of change. The change has divided the employees in three different groups. One, which thinks the change have evolved the organisation to something better. The second group of people means that it is preventing individual development of competence.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering.

SOA (Service Oriented Architecture) är ett koncept för hur affärsverksamheten och informationsteknologin i en organisation ska organiseras med återanvändbara tjänster som skapas utifrån verksamhetens processer. Att införa en SOA ställer höga krav på hela verksamheten då det innebär både ett teknik- och kulturskifte. Därför krävs det att organisationen är väl insatt i det åtagande de har och att förändringsviljan är väl förankrad i alla nivåer och enheter. Genom litteraturgranskning och med stöd av sex kvalitativa intervjuer har i denna uppsats ett organisationsförberedande ramverk arbetats fram med en rad riskfaktorer att beakta inför en SOA-implementering. Ramverket formades slutligen till att innehålla tretton faktorer där samtliga måste fungera i en organisation som ska införa en SOA. Av dessa faktorer kunde fem lyftas fram ytterligare, då de utgör en extra stor risk att bli förbisedda..

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger tolkar den medicin-ska diagnosen språkstörning utifrån ett logopedutlåtande och hur detta tar sig uttryck i arbetet med lärare och elever.Teori: Denna kvalitativa studie är inspirerad av en hermeneutisk ansats. Hermeneutiken hand-lar om att tolka och förstå. Det finns flera sätt att förstå världen eller en viss företeelse på. Inom hermeneutiken studeras tolkning av texter och ett huvudtema är att meningen hos en del enbart kan förstås om den sätts i samband med helheten.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem speciallärare/specialpedagoger i en mindre kommun i södra Sverige. Frågor ställdes utifrån ett logopedutlåtande som erhållits av en logoped och samtliga intervjuer registrerades genom ljudupptagning via en diktafon.

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande.