At the beginning of the nineties, a new form of organisation, the process organisation, was about to be born. The features of the process organisation were a flexible organisational that works in a world where the pace of development is increasing all the time. Today there are many organisations that have mapped their processes, but in order to truly become a process organisation, the processes among other things have to be in harmony with e.g. organisational culture. Which effects the organisational culture has on the process organisation is yet unexplored, but however quite crucial.

En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge?s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare.

Varför stannar många skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete går betydligt långsammare. Utifrån en fallstudie på en F-9 skola undersöks lärares och skolledares föreställningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till väl fungerande team. Vem eller vad är det som hindrar?.

En intervjustudie där specialpedagog och elever intervjuats med målet att få till stånd en förbättring och en förändring av specialundervisningen. En genomgång av litteratur och debattartiklar visar att vi idag på min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna ägde rum på skolan med först specialpedagog och sedan två elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte är nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna från skolverket och pojkarna känner sig marginaliserade.

Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen ? från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer.

The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this stepbreaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it isgetting obvious that something is going on in the organisation.The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

Detta examensarbete är ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet är att öka trivseln och glädjen i skolan i allmänhet och arbetsglädjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvärderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvärderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det är möjligt att skapa arbetsglädje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmänt representerar ett plusvärde i skolan.

The purpose of this paper is to investigate how organisations can keep their crisis preparedness alert although crises do not occur often. A crisis organisation will lay dormant within a larger organisation for long periods of time. This may cause a problem when a crisis does occur if the preparedness has not been kept alive.From previous researchers that we have studied within this field we have identified two distinct methods to do this. The first focuses on the importance of detailed crisis plans, while the other method suggests that it is more essential to develop specific competencies with the employees. We also find that keeping knowledge within an organisation is a matter of organisational learning and memory which we therefore discuss and analyse.We have performed an interview study at E.ON in Örebro, and we have also had the opportunity to read E.ON?s crisis plan.

Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet.

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.