Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande projektet Hälsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under åren 2006-2008 med temaområdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lärarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i Hälsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper användes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lärare från projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som påverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Sex grundskolelärare intevjuades och resultatet visar att lärarna i olika hög grad ställer krav eller har önskningar om att föräldrarna ska samarbeta med skolan. För lärarna innebar samarbetet att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro samt är öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats är att det samarbete som lärarna beskriver kan anses rimligt att föräldrarna ställer upp på, i den mån de kan, eftersom det gynnar eleverna. Lärarna såg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist på resurser.

I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan..

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ?enklare? bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ?enkla? bilder än vad lärare i andra klasser gör.

ÖREBRO UNIVERSITYDepartment of Behavioural, Social and Legal SciencesC-essay in Social work, Advanced course2006To give up a criminal life styleA study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community workEmma Henriksson & Karin TengnäsABSTRACTThe purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people?s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslärarna erbjuder för funktionshindrade till att delta på idrottslektionerna. Studien genomfördes på en skola med två funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta på idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn på skolan då det är rektorn som vet vad skolan väljer att lägga resurserna på. Skolan i fråga lägger 800 000 kronor per år på specialutrustning och lärarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per år på andra materiella anpassningar. Detta innebär dock inte att idrottshallen är anpassad för funktionshindrade elever då det framkommer av rektorn att det finns så många fel som behöver åtgärdas och ändras i hallen så att det krävs en stor investering och detta leder till att det inte kommer ändras något i hallen på obestämd tid.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

Syftet är att ta reda på hur rektorerna ser på den nya lärarlicensen och hur de tror att den kommer att påverka deras yrkesroll samt skolan som en institution. -          Vilken är rektorernas inställning till lärarlegitimationen?-          Vilka organisatoriska och ekonomiska förändringar för skolan anser rektorerna att lärarlegitimationen kommer bidra till?-          Vad anser rektorerna att Lärarlegitimation kan ge för konsekvenser på elevernas utveckling?-          Vad anser rektorerna att det finns för svårigheter och hinder med införandet av lärarlegitimation? MetodVi har valt enkätundersökning som metod på grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och därför är en kvantitativ undersökning bäst lämpad. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi använder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor från varje län (21 län, 336 enkäter). Alla frågor utom en är så kallade strukturerade frågor med svarsalternativ så att vi får standardiserade svar.

I detta arbete har 121 elever i årskurs 3-5 och deras sju lärare svarat på enkäter. Resultaten visar samstämmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och människors lika värde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhållningssätt och ständigt påvisa att mobbning är oacceptabelt överallt - i skolan och i samhället. För att skapa en förståelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning är det viktigt att alla elever, pedagoger och föräldrar är väl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.