Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vårt samhälle. Syftet med denna studie är att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrån en tidigare uppsats om ämnet där en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer också att undersöka när och hur integreringen av funktionshindrade i samhället startade i Sverige.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhälsovårdsprogram. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. Skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstärkande samarbetsövningar och om de förstår att innehållet i övningarna har som mål att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville även undersöka om det fanns någon skillnad mellan eleverna i år 1 och år 2 i fråga om ovanstående. Vi genomförde gruppstärkande och samarbetsinriktade övningar i två skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfällen under 4 veckor, och var av lite olika karaktär. Metoderna vi använde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkät, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvårdnadsarbetet. Ytterligare frågeställning som författarna ville få besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda på informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor på två avdelningar på UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter.Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.