Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. Målet med dagens skola är en skola för alla, där den breda mångfalden ses som en tillgång. Alla som lever tillsammans i samhället ska också kunna gå i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förväntningar lärare i grundskolan har på specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen själv har på sitt uppdrag.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Den här uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mångkulturellt skolsamhälle..

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.

Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsättningarna för att bedriva diabetesvård. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmässigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys gjordes på intervjutexterna. Resultatet visar på en ekonomisk situation med få resurser och tillgångar.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor.