Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.

Kunskap och kompetens är en förutsättning för företagens konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. Den snabba teknikutvecklingen inom många branscher, det minskade intresset för många utbildningar inom teknik och naturvetenskap liksom de förväntade stora pensionsavgångarna sätter frågan om kompetensförsörjning i fokus. Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté arbetar bl a med branschens image och attraktionskraft med syfte att stärka den långsiktiga konkurrenskraften för branschens företag. Målgrupperna för satsningen är ungdomar inom gymnasium och högskola samt företrädare för den egna branschen. För närvarande pågår en utvärdering som ska visa om kompetensförsörjningskommitténs verksamhet åstadkommer eftersträvade reella resultat. Syftet med den delstudie som redovisas i denna rapport har varit att fånga branschens synpunkter på kompetens och hur man värderar kompetensförsörjningskommitténs verksamhet.

Denna studie har genomförts i samarbete med Skogsindustrierna med syftet att undersöka hur sågverksföretagen kan förbättra sin marknadsföring till bygghandeln, och vad som krävs av sågverksföretagen som leverantörer i framtiden. Skogsindustrierna är en branschorganisation för massa, papper och den trämekaniska industrin och deras uppgift är att stärka medlemmarnas konkurrenskraft och arbeta för en ökad användning av skogens produkter. Skogsindustrin har varit en mycket konservativ bransch som är produktionsorienterad. Marknaden har dock utvecklats de senaste åren och kunderna kräver allt mer från sågverksföretagen. Hoten från konkurrerande material kommer allt närmare och sågverksföretagen måste i framtiden anpassa sig till marknaden för att inte tappa marknadsandelar. Vikten av att känna till efterfrågan på marknaden blir således allt viktigare. Bygghandlarna och dess kunder blir allt mer beroende av att leverantörerna kan garantera bra kvalitet och säkra leveranser för att höja effektiviteten i försörjningskedjan.

Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen.

The forest industry is anonymous among the young people of today. Many youngsters do not know what the forest industry has to offer. As a result of this, many schools and forest have a weak recruitment. This is not a problem for Sweden and the forest industry only, many other businesses companies suffer from in Sweden and other countries in Europe share the same image problem. The interest and values of young people drives them to look for opportunities in other betterknown sectors with better image and reputation. Many companies report having problems with recruiting the best and right employees and fear that the recruiting-problems will increase when the older generation born in the 1940?s will retire.

En stor del av råvaran som används inom Skogsindustrierna i Sverige kommer från privata skogsägare. En viktig aspekt för skogsägare är att kontrakterade uppdrag genomförs inom rimlig tid. Lövtimmer och brännved förekommer ofta i små kvantiteter på avlägg, vilket innebär att transporter är svåra att planera. Tiden från att sortimenten finns tillgängliga för transport till mottagare tills att sortimentet har blivit inmätt på industrin (transportledtiden) kan utgöra en stor del av den totala tiden för ett uppdrag. Åtgärder som minskar transportledtiden ger potentiellt bättre förtroende från skogsägare. En möjlig åtgärd som leder till kortare transportledtid är att samtransportera sortiment med lång transportledtid med ett annat sortiment.

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras.

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.