Sök:

Sökresultat:

525 Uppsatser om Skog - Sida 9 av 35

IAS 41 - Värdering av skog

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av Skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, SveaSkog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt Skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska Skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att Skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

Geocaching, nedskräpning enligt svensk lag?

SammanfattningGeocaching är en sport och hobby som blir allt mer populär i Sverige. Antalet användare ökar ständigt och det finns inget som tyder på någon avtagande trend.  I Sverige finns Allemansrätten, som ger alla rätt att fritt röra sig i Skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter så som geocaching utövas på platser långt ut i Skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit så omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring ämnet geocaching belyses genom avsaknaden på publikationer samt att det uttrycks ett behov i de få skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, på grund av nedskräpning i vår omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskräpning eller ej.

Köparnas nöjdhet med sin fastighetsmäklare

The purpose with this exam project has been to explore how satisfied the buyers of forest land have been with their real estate broker through the transfer process. The respondents had the opportunity to rate a number of different questions around the current acquisition. A questionnaire with 19 acquisition-related questions was sent to 134 people. People who since 2008-01-01 until today, have acted as a buyer of forest land. 80 responses were achieved and the result shows that the majority of buyers have a high gathered satisfaction..

"Vi vet bara hur det har varit" : en fallstudie om skogens värdeförändring i nordöstra Skåne

Detta är en samhällsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhålla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten är Skog i Sverige. Det är ett aktuellt ämne med tanke på den modernisering, förändring och rationalisering som har skett i Skogsbruket under de senaste 40 åren. Skogen är viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fått upp ögonen för vårt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrån? har tagit steget in i Skogsbranschen.

Vad påverkar marknadsvärdet på en skogsfastighet? : en statistisk analys av markvärdet

Skogen har sedan årtusenden tillbaka nyttjats av människan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att äga egen Skog och att Skogens ekonomiska betydelse har ökat har värderingen av Skog förändrats. Avkastningsberäkning har länge legat till grund för värdering av Skog, men idag räcker inte detta för att uppskatta marknadsvärdet på Skogsfastigheter. Det är tydligt att det är fler bakomliggande faktorer än den Skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen. Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen på Skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla värderingsgrunder.

Borta med vinden : skogsägares erfarenheter av avverkningstjänster efter stormen Ivar

Hösten 2013 stormade det i Sverige ett flertal gånger. En av dem, stormen Ivar, fällde 4,3 miljoner Skogskubikmeter privatägd Skog med kärnområde i Medelpad och Jämtland. De senaste åren har varit stormtäta och en mängd erfarenheter finns från att hantera stormarnas konsekvenser. Dock saknas forskning om hur Skogsägarna resonerar efter en storm och upp-lever de stormtjänster som erbjuds, vilket lade grunden för detta examensarbete. Syftet var därför att ta reda på och förklara hur Skogsägarna upplevde stormen Ivar från stormtillfället till nästan ett år efter stormens framfart, vad som påverkar den upplevda tjänstekvaliteten och hur framtidens stormtjänst bör se ut.

Den geografiska, funktionella och processorienterade organisationen : en fallstudie av Holmen Skog, SCA Skog och Sydkraft Vattenkraft

This thesis reports on a case study of two different organisational forms in the Swedish forest industry; the geographic and the functional organisation. The work in the geographic organisation is carried out within districts under the supervision of an overall responible district manager, where as in the functional organisation the work has been divided into functions headed by function managers. Forest magement, logging and wood purchases are examples of such functions. The general idea of the functional organisation is having the functions working over a larger geographic unit, without subdividing district boundaries of the region. Also a third organisational form of current interest for the forest industry; the process orientated organisation, is analyzed in the case study. Here, a company outside the forest industry has been analyzed, since no forest company was considered to have made as much progress of changing organisation to process orientation. In the report I present the results from qualitative interviews, where I give the reader a picture of the motives behind each organisational form, what the form implies for some of the company?s interested parties and the organisations? views on future organisational development.

Om arternas överlevnad : en artikelserie om den biologiska mångfalden i Sverige

Överingress:Tänk att du är på en Skogspromenad, alla träd har smalastammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sångenhar försvunnit eftersom här inte finns några insekter förfåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige ärviktig för att vi ska må bra. I dag bryter många Skogsägaremot lagen när de avverkar Skog och det påverkar denbiologiska mångfalden negativt.När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ettsamhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara..

Geografisk prioritering av CTI-utrustad virkestransportkapacitet

Previous studies of central tire inflation (CTI) in truck transport of roundwood have shown potential benefits to include more even wood flow and reduced road damage. The greatest benefits are found to be during periods of low bearing capacity such as spring thaw. No previous studies have examined geographical variations in the potential benefit of CTI-equipped trucks. The aim of the study was to develop and use a simple method for geographically prioritizing the use of CTI-equipped trucks within a forest company´s sector of activity.The host company for the study was Holmen Skog. The area studied consisted of Holmen Skog?s entire sector of activity extending from the province of Västerbotten to the province of Småland.

Utvärdering av produktionsledarens användning av Holmen Skogs datorbaserade stödsystem vid operativ planering av avverkning

The forestry companies? operational planning process is these days dependent on reliable, efficient and user-friendly computer-based support systems. This study is an evaluation of Holmen Skog's current computer-based systems. The aim of this study is to: ? investigate the work pattern of the production managers when using the information system to plan the harvesting operation; ? investigate the efficiency and user friendliness of the information system with the different work patterns and to find the strengths, weaknesses and bottlenecks in the current system; ? find out if the type of object, the volume, the area of the harvesting object affects the time and work pattern; ? examine how this type of study is met by the employees and what factors that is critical to avoid feelings of intrusion. The conclusions of the study were: ? there is a large variation between the work patterns of the production managers and the time spend to perform the operational planning; ? the mainframe computer system used by Holmen Skog is clear, has short response times, is robust and conveys relevant information; ? the computer systems are however divided in many subsystems.

Skogsvårdsentreprenörer i norra Norrland 2009 : företagsbeskrivning och analys av kompetensens betydelse för planteringsresultat

The number of silvicultural contractors has significantly increased in the last decades, and among its main clients are the forest companies. The purpose with this study was to describe the contractors that worked with planting in Norrbotten and Västerbotten in 2009 for Holmen Skog, Norra Skogsägarna, SCA Skog and SveaSkog and also examine if there was any correlation between the contractors? competence and the quality in the planting they achieved. A survey was made among 47 contractors with a questionnaire who performed planting for the forestry companies in 2009. 27 contractors answered the questionnaire and 4 representatives of these contracting companies took part in an extensive interview.

Förvaltning av kommunägda skogar i Uppsala län

Detta är en intervjustudie om Skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära Skogen är anpassad, den formella Skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form..

Vattenvård vid slutavverkning : före och efter vattenvårdsutbildning på Stora Enso Skog, distrikt Siljan

In 2006, Stora Enso Skog implemented an education program in water management for harvester operators, timber purchasers, cut block planners and supervisors. The focus of the program was creating stream crossings with minimal harm to the stream and the surrounding riparian area. This main purpose of this study was to determine the difference in work procedures before and after participating in the program. The methodology consisted of field studies and interviews with harvester operators and their supervisors. The field study looked at how the streams had been crossed concerning the number of crossings, visible damage to the stream and/or the riparian area made by the machines. Biological parameters such as the width and dept of the stream and amount of large woody debris in the stream were also measured. The field result from 30 harvesting sites showed no significant difference between sites that had been harvested before or after the education program. But the harvester operators and their supervisors experienced an increased concern for watersheds after the educational program.

Skötsel av tätortsnära skog : en utvecklings- och skötselbeskrivning för Karnas backe i Hörby

Inom 100 meter öster om Hörbys tätortsområde ligger Karnas backe med omgivande betes- och Skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och ägs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. Området består av ek- och hassel dominerad blandlövSkog med inslag av björk, al och asp. Inom området finns även en ohävdad gammal inägomark. Landskapet är kuperat, variationsrikt och tätortsnära och är därför ett värdefullt rekreation- och friluftsområde.

Rönn, asp, sälg och ek i skogslandskapet : effekter av skogsbruk och bete i nordöstra Uppland

Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska Skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre Skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i Skogen.

<- Föregående sida 9 Nästa sida ->