Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess Skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av Skog förutsätter att Skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika Skogsägande bolag värderar sin Skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär.Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om Skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Transfer pricing has attracted considerable interest among tax authorities in recent years. One of the reasons for this is that various countries have now begun to protect their own tax bases to a greater extent than they did in the past. Sweden has introduced a law on the documentation on the grounds that the tax office to review the pricing of transactions that occur within multinational corporations. The purpose of the law is that companies should apply a transfer pricing that meet arm's length principle, which means that internal pricing reflects market prices. The EU Commission has, together with the EU member states formed a Forum, the EU Joint Transfer Pricing Forum (JTPF), since cross-border trade within groups constitute a threat to the internal market. The Forum has drawn up a code of conduct which includes a model of documentation.

Då statistik visar på att medelpriset i Norrbottens län för en kubikmeter Skog är avsevärt mycket lägre än motsvarande kubikmeter Skog i länen kring Mälaren har undersökningens syfte varit att jämföra köp av Skogsfastigheter som genomförts av privatpersoner under åren 2003 till våren 2006 i de ovanstående länen. Tyngdpunkten har lagts på att ge läsaren en helhetsbild över Skogsägares personliga uppfattningar om pris, tillvägagångssätt vid förvärv, värdering av olika icke-monetära och monetära värden samt deras uppfattning om framtida prisutveckling för Skog och mark. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Sverige men ingen av dessa har studerat två så väsentligt skilda geografiska områden. Metoden för datainsamling har bestått av en enkätundersökning via telefonintervjuer med 40 stycken Skogsägare vilka samtliga förvärvat en fastighet under den valda perioden. Svaren på enkäterna har sedan sammanställts och analyserats varvid ett rad intressanta resultat har uppnåtts.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelSkogen sett ur ett landskapsperspektiv. GammelSkogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..

Denna uppsats behandlar Skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgår det också vilka konsekvenser och följdeffekter som felaktiga indata till beräkningsrutinerna kan ge. Värdföretag för arbetet har varit AssiDomän Skog AB, Lycksele. I arbetet jämförs kvaliten på indata till de operativa planeringsrutinema. Jämförelsen görs mellan beståndsdata från det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en fältinventering av objektet.

Today Holmen Skog finds and selects suitable thinning stands using data on upper height and basal area. These figures are often based on basic forest data that has been updated with the help of growth prediction models. The problem is that these figures are not always correct. The aim of this study was to investigate if a combination of data from a profiling laser and a digital camera for low elevation photography, can be used for collecting data on number of stems per ha, tree species mixture as well as basal area weighted mean height and upper height for stands. The possibility to use these data to assess the need for thinning cutting was also investigated.Laser data and aerial photographs were collected from a helicopter operating at an approximate height of 100 meters.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör Skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun Skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en Skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man Skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

Med nuvarande trend kommer snart all Skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur Skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur Skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på Skogsområden med sammanhängande opåverkad Skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade Skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i Skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland.

Förutsättningarna för Skogsbruk och rennäring skiljer sig mycket från varandra, likaså markanvändningen och synen på hur Skogsmarken bäst skall användas. Detta har lett till återkommande konflikter mellan Skogsbruket och rennäringen. För att rennäringen skall kunna bedriva en uthållig renskötsel behövs tillgång till sammanhängande områden med gammal och relativt obrukad Skog. Skogsbruket i sin tur måste regelbundet avverka Skogen för att erhålla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens Skogsinnehav bedrivs Skogsbruk och renskötsel på samma marker.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade Skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och Skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och Skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde.Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden.

Det här arbetet handlar om Mori som betyder Skog påjapanska och Mori som betyder död på latin.Jag har undersökt hur jag kunde gestalta döden medhjälp av Skogen. Jag har gjort en mönsterkollektionbestående av 5 digitaltryckta våder och en projicering.Mitt mål med examensarbetet har varit att förberedamig för mitt kommande yrkesliv som textilfromgivare.Jag har arbetat med att göra en kollektionsbaseradmönsteruppgift. Jag har strävat efter att bättre förståhur jag Kan bygga upp en kollektion av mönster och Jaghar testat en ny arbetsmetod..

In Korsnäs district Dala Väst there were problems with information concerning their younger forests, mainly those in pre-thinning stage. They were divided into large, heterogeneous stands with often poor stand data quality. In 2006 an aerial photo interpretation of the young forests was conducted to fix these problems. Necessary information to get from the interpretation were silvicultural management suggestions, new stand delineation and new stand data. This thesis is supposed to evaluate the quality and usability of the interpreted data. To evaluate the interpretation an objective control inventory was conducted in 60 stands, either through callipering or counting stems.