Detta arbete undersöker hur föränderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration från den japanska föreställningen om rummet som en föränderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som ständigt förändras och byter skepnad i människans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och föränderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke när jag påbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för föränderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för föränderlighet kan genom att deras identitet och karaktär skiftar och förändras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats där skilda synsätt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som föränderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Unga är inte lika väletablerade på bostadsmarknaden som de var förr. Detta på grund av den långsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket också har lett till att en renoveringsvåg sköljt genom Sverige och således gjort även det äldre bostadsbeståndet dyrt och svåråtkomligt. Syftet med arbete är att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering på bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.

Intill Stångån mellan E4:an och sjön Roxen i Linköping, Östergötland, finns ett naturoråde som ska utvecklas till ett attraktivt och tillgängligt rekreationsområde. Området är beläget cirka två kilometer från Linköpings centrum och har en area på cirka 1,5 kvadratkilometer. I området finnsett befintligt friluftsliv då det idag finns esegelbåtshamn, sommarstugor och olika föreningsverksamheter som en kanotklubb och en jolleklubb. Det används men är fortfarande relativt okänt bland Linköpingsborna. Stångån och Stångåmynningen är till största delen skymd och otillgänglig.

Unga är inte lika väletablerade på bostadsmarknaden som de var förr. Detta på grund av den långsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket också har lett till att en renoveringsvåg sköljt genom Sverige och således gjort även det äldre bostadsbeståndet dyrt och svåråtkomligt. Syftet med arbete är att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering på bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.