Sökresultat:
9896 Uppsatser om Skillnader - Sida 65 av 660
Utveckling och tillväxt av olika höstrapssorter på hösten
Vid sådd av höstraps är val av sort betydelsefullt för att öka chanserna för en säkrare övervintring och en högre skörd. Förståelsen av vilka egenskaper som påverkar och styr övervintringsförmåga och skördepotential blir alltmer
viktig i takt med att grödan får större betydelse i det svenska jordbruket. För att jämföra utveckling och tillväxt hos höstrapssorter genomfördes en fältstudie under hösten 2014. I studien ingick sju hybridsorter (SY Carlo, Mascara,
Inuit, Avatar, Exstorm, Troy och PR44D06) som delvis har förädlats fram genom fyra hybridsystem (Ogura, Semi-dvärghybrider, MSL och Safecross). Fältstudien utfördes i fyra sortförsök i västra Östergötland (Axstad Mellangård, Huvudstad, Kölbäck och Tornby).
Röris eller inte? Det är frågan.
Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella Skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare.
Den fria lekens betydelse inom förskolan
Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoäng, Lärareutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med mitt arbete är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och Skillnader mellan två förskolor och förskolelärare som arbetar där och deras syn på den fria leken.
I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelärare på två olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och Pilängens förskola i Limhamn.
Violast i själ och hjärta : En studie om didaktiska val i rekrytering och violaundervisning på Kulturskolan.
Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och Skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.
Gymnasieutredningarna under 2000-talet. Fyra skolpolitiska dimensioner.
Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ?Åtta vägar till kunskap ? En ny struktur för gymnasieskolan.?. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ?Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola?, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011.
Nationell obegriplighet i praktiken: exempel på hur kursplanen för gymnasiekursen Svenska A genomförs i klassrummen
Examensarbetet undersöker hur ett antal lärare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frågor har fungerat som utgångspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsområden tas upp vid olika kurstillfällen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora är Skillnaderna mellan olika lärares planeringar vad gäller kursinnehåll och vilka är dessa Skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkätundersökning, riktad till svensklärare på gymnasieskolans estetiska program på skolor i Norrbottens län. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjänar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkäten visar att de sex lärarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar på ett sådant sätt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.
Kommuners lån och placeringar - en jämförande studie av små och stora kommuner i Skåne Län
Syftet med uppsatsen är att studera kommunernas villkor när de lånar pengar. Vi granskar särskilt om stora kommuner lånar billigare än små kommuner. Vi vill även undersöka i vilken grad kommunerna använder sig av en finansfunktion samt hur denna skiljer sig åt mellan stora och små kommuner.Genom personliga intervjuer med samtliga medverkande kommuner har en kvalitativ studie genomförts. Utöver de personliga intervjuerna har tryckt material från kommunerna insamlats och granskats.Oss veterligen finns ingen tidigare teori inom detta område. En omfattande litteraturstudie har genomförts utan framgång.
Vad anser elever och lärare om att byta från undervisning utomhus till mer traditionell undervisning inomhus? "Inne bra men ute bäst?"
Examensarbetet undersöker barn och lärares syn på skolformsbytet från ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig på kvalitativa intervjuer med 10 barn i två åldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lärare i den kommunala skolan. Undersökningen består av reflektioner från barn och vuxna vad gäller Skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i fråga om kunskaper, koncentrationsförmåga och inställningar till utomhusvistelse.
Haptoglobinkoncentrationer hos kor efter kalvning
Haptoglobin är ett viktigt akutfasprotein hos nötkreatur och anses fungera som en bra inflammationsmarkör. Runt kalvning avviker haptoglobinvärdena korna uppvisar men studier som gjorts visar inga entydiga resultat. En del menar att de ej sett någon förändring efter kalvning medan andra studier visar en kraftig ökning i koncentration, vissa har till exempel sett värden över 0,5 g/l hos friska kor efter normal kalvning. Syftet med studien var därför att undersöka haptoglobinkoncentrationerna hos kor efter kalvning. Detta för att se om det finns några Skillnader mellan friska kor före och efter kalvning, mellan friska och sjuka kor och mellan äldre kor och förstakalvare efter kalvning.
Fibromyalgi. En litteraturstudie om smärtbedömningsinstrument
Fibromyalgi är en vanlig orsak till långvarig smärta och dessa patienter befinner sig ofta i
situationer som påverkar smärtintensiteten och tillhörande upplevelse. Även bristande
förmåga kan uppstå när det exempelvis gäller att delta optimalt i hushållsarbete,
förvärvsarbete och fritidsaktiviteter vilket kan resultera i minskad livskvalitet. Syftet med
litteraturstudien var att undersöka hur VAS-skalan kan tillämpas vid långvarigt
smärttillstånd och att undersöka vilka andra smärtbedömningsinstrument som fanns att
använda samt dess likheter och Skillnader jämfört med VAS-skalan. Resultatet är baserat
på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras tre huvudteman: VAS-skalan och
dess tillämpning, Andra smärtbedömningsinstrument och dess tillämpning samt Likheter
och Skillnader mellan VAS-skalan och andra smärtbedömningsinstrument utifrån syftet.
Att använda fler än ett smärtbedömningsinstrument har visat sig ha goda resultat, då
andra påverkbara faktorer bör skattas vid fibromyalgi.
Identitet och självbild hos kineser i Sverige
På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella Skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina.
Muskelstyrka i lårmuskulatur efter operation av främre korsbandet ? finns skillnader avseende ålder och kön?
Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en främrekorsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen skaspecificeras efter parametrar som kön och ålder. Studien var en korrelerandetvärsnittsstudie med syfte att ta reda på om det förelåg någon skillnad i postoperativlårmuskelstyrka 4-7 månader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende på kön,ålder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var detendast 74 personer som godkänt deltagande och uppfyllde kraven förinklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex)för maximal styrka(60gr/s) och uthållig styrka(180gr/s). Resultaten presenteradesgenom ett Limb Symmetry Index.
HUR PRESTERAR FOTBOLLSDOMARE PÅ ETT EGENFRAMTAGET SPECIFIKT UTHÅLLIGHETSTEST?
Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsdomare med varierad bakgrund presterade på ett mer specifikt uthållighetstest framtaget för fotbollsdomare baserat på deras rörelsemönster på planen. Undersökningen genomfördes på 17 stycken fotbollsdomare från 5 olika divisio-ner. I undersökningen användes två stycken undersökningsmetoder. För att mäta testresultatet användes ett nytt uthållighetstest specifikt för fotbollsdomare och för att få in data över do-marhistorik användes ett mindre frågeformulär. Resultaten visade på signifikanta Skillnader i löpsträcka för division 2-domarna mot domarna i division 5 och division 7, det visade också på signifikanta Skillnader i löpsträcka för domarna i division 3 mot domarna i division 5, divi-sion 6 och division 7.
Neuro vadå? Ungen kan ju inte läsa! : Finns det skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter när lärare utöver sin lärarutbildning även har kunskaper inom neurovetenskap?
Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns Skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.
Strukturella skillnader i form av kön och etnicitet : En undersökning gjord i Sydafrika om unga kvinnors syn på könstillhörigheten och hudfärgens betydelse för deras möjlighet till en önskvärd anställning
Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns Skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .