Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till.

Efter angiografiska ingrepp ska kärlet förslutas och det kan göras på olika sätt. Det finns olika förslutningsmetoder såsom att komprimera manuellt eller lägga in en Angioseal. Syftet med studien var att studera skillnader mellan två vaskulära förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression. Denna studie innehåller 11 vetenskapliga artiklar som vi hittat genom sökningar i vetenskapliga databaser. Vårt resultat visade att det inte fanns några stora skillnader när det gällde komplikationer mellan Angioseal och manuell kompression.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmåga till kritisk granskning och värdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors värdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna såg vi reklaminslag som diskuterades och tittade på tidningsreklam utifrån ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fått mer kunskap om reklam och förstår dess budskap bättre.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott.

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella dimensioner, Affärskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur.Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet.

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng.

Forskning på resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang är inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet är att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). Forskningsfrågorna är vilka pedagogiska strategier är relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i åldrarna 6-20 år, i vilken utsträckning forskningen om elever inom autismspektrum är grundad på ett generellt systemteoretiskt tänkande och/eller ICF och hur man forskningsmässigt bygger upp evidens och vilka är delaktiga i denna process.Studien är en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. Skäl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmått.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken kariesförebyggande effekt olika fluorbehandlingar har bland personer med muntorrhet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta artiklar relevanta för denna litteraturstudie valdes ut för granskning. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultaten visade att god munhygien i kombination med 1 % NaF-gel i skenor har visat sig vara en adekvat behandlingsmetod mot karies hos patienter med muntorrhet.