Sök:

Sökresultat:

9933 Uppsatser om Skillnader i bedömningar - Sida 18 av 663

Undertextning : Kvalitetsskillnader mellan professionella undertextare och amatörer

Syftet med denna studie var att utifrÄn olika kvalitetsnormer jÀmföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen frÄn fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare sÄ vÀl som av amatörer, varpÄ skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer pÄ ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. GenomgÄende sÄ översÀtter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord Àn vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebÀr att tittare som anvÀnder amatörundertexter fÄr betydligt mer text att lÀsa, vilket i sin tur innebÀr att mindre tid Àgnas Ät filmernas bildmÀssiga innehÄll..

Ny bebyggelse i Àldre miljö : Analys av skillnader i Äsikter mellan fackmÀn och allmÀnhet

  Hur bör en ny bebyggelse utformas i Àldre bebyggelse? Svaret pÄ denna frÄga ska rapporten undersöka. Samt visa om det finns skilda Äsikter av nybyggnation i befintliga kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer, mellan olika grupper av mÀnniskor. Catharina Sternudds doktorsavhandling har varit en inspiration för rapportens arbete. Bilder av smÄstaden ? om estetisk vÀrdering av en stadstyp frÄn 2007 tar upp liknande frÄgestÀllning som detta examensarbete.  Den metod som anvÀnds för att fÄ reda pÄ skillnader mellan fackmÀn och allmÀnhet Àr i form av en enkÀtundersökning.

Hur lÀnge ska man vara ute? : En undersökning om samband och skillnader mellatre förskoleformer nÀr det kommer till utevistelsens lÀngd

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.

Klarnar Klarnas Företagskultur i Tyskland?

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

Skillnader i riskbeteende för Àtstörningar hos tjejer studerande vid Riksidrottsgymnasier och icke- idrottsinriktade gymnasier - En kvantitativ studie

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för Àtstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes pÄ strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av enkÀtformulÀr. Resultatet visade pÄ signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsÀtning?, ?att anse sig utöva en idrott som krÀver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av trÀnare/ ledare att gÄ upp i vikt?.

Studenters val - Program eller FristÄende kurs?

Detta Àr en kvantitativ uppsats, baserad pÄ en surveyundersökning dÀr vi pÄ ett explorativt sÀtt försöker ta reda pÄ eventuella skillnader utifrÄn olika sociala faktorer som tradition, mÄlmedvetenhet och ekonomi. Gruppen vi undersöker Àr studenter som lÀser antingen fristÄende kurs eller program pÄ Kristianstad Högskola. I denna enkÀt anvÀnde vi oss av fyra bakomliggande variabler som bestod av kön, Älder, vilken studieform respondenten för tillfÀllet lÀste och huruvida respondenterna hade förÀldrar med högskola eller universitetsbakgrund. För att utföra en bivariat analys anvÀndes Chi tvÄ test för att hitta eventuella statistiska skillnader mellan grupperna. Vi testar vÄra hypoteser genom att selektivt anvÀnda oss av frÄgorna och pÄstÄendena frÄn enkÀten tillsammans med resultaten frÄn de bivariata analyserna.

Revisionskvalité : hur kan "hög" revisionskvalité förklaras utifrÄn dess olika intressenters perspektiv?

De senaste Ären har vikten av en trovÀrdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité sÀkerstÀlls genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyrÄer. Intresset av revisionen Àr olika och sÄledes finns olika syn pÄ syftet med revisionen och vad den bör innehÄlla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vÄr undersökning Àr att förklara ?hög? revisionskvalité utifrÄn revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har anvÀnts och utifrÄn teorin har sex hypoteser skapats.

?Alltid, bara genom att vara tillsammans med dig, kan jag vara stark? En studie av tre japanska pojkband ur ett genusperspektiv

I denna uppsats studeras tre japanska pojkband, med syftet att ge en inblick i den japanska pojkbandskulturen. FrÄgestÀllningarna rör hur pojkbanden i studien framstÀller sig sjÀlva som mÀn, i texter och framtrÀdanden, samt om skillnader finns pojkbanden sinsemellan. I studien analyseras trettio texter och framtrÀdanden, och resultaten visar att en mÀngd olika mansroller förekommer i de studerade pojkbandstexterna. Det framgÄr ocksÄ att tydliga skillnader finns mellan hur de tre olika grupperna vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva..

KVINNORS OCH MÄNS UPPLEVELSER AV SJUKSKRIVNING OCH VÄGEN TILLBAKA TILL SYSSELSÄTTNING

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.

Svenska och finska kursplanen : En jÀmförelse av den svenska och finska kursplanen i geografi

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..

Skillnader vid kopiering av Rey-Osterrieth komplexa figur vid Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv störning

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Arbetar företag olika med Corporate Social Responsibility beroende pÄ Àgarstruktur?

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat pÄvisas, och dÀr nÄgra av dessa enligt oss Àr direkt hÀnförbara till Àgarstrukturen. UtifrÄn dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven pÄ att statliga företag ska ta ett socialt ansvar Àr större Àn för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann Àven att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig Ät. DÀremot pÄvisades skillnader i företagens sÀtt att arbeta med CSR-frÄgor dÄ statliga företags CSR-arbete frÀmst kÀnnetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen Àn privata företag..

BevittnandeersÀttning och tredjemansprincipen

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Prospektansvar för vÀrdepappersinstitut

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

En intervention pÄ kvinnliga fotbollsspelare: kan resultatet av Sörensens test pÄverkas av funktionell trÀning?

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk trÀning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete pÄVO2max, rörlighet, uthÄllighetsstyrka och kroppssammansÀttning. Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod som bestÄr av datainsamling genom tester före och efter trÀningsperioden för bÄde interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar pÄ signifikanta skillnader hos interventionsgruppen pÄ variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthÄllighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthÄllighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bÄl och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien Àr att man kan se effekter genom denna typ av intervention pÄ flera olika variabler och förslag till framtida forskning Àr att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska trÀningens effekter pÄ arbetsplatsförlagd trÀning..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->