Sök:

Sökresultat:

39432 Uppsatser om Skillnaden mellan könen - Sida 36 av 2629

En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte Àr lÀmpliga att anvÀnda vid bedömning av IT ? investeringar dÄ de inte Àr gjorda för IT ? investeringars karaktÀristiska egenskaper sÄsom nyttor som uppstÄr sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara vÀl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjÀlp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna dÄ det Àr den personal med mest expertis i omrÄdet som arbetar med investeringen..

Genomförande och framtagning av metod för tidsstudier vid LB-Hus AB

Syftet med detta examensarbete var att bestÀmma enhetstider som anvÀnds för prissÀttning och produktionsplanering av yttervÀggar vid LB-Hus AB. Syftet var ocksÄ att utforma en standard för kommande tidmÀtningar vid förtaget.Som hjÀlpmedel vid tidmÀtningarna har programvaran Umt-Plus anvÀnts. För att underlÀtta vid kommande mÀtningar vid företaget har enklare instruktioner för de vanligaste funktionerna i programmet tagits fram och arbetsgÄngen noggrant dokumenterats.Under genomförandet av tidmÀtningarna har produktionsprocessen granskats och de problem som har uppmÀrksammats Àr bl a. oklarheter i ritningsunderlagen som snabbt orsakar störningar i produktionen och att de beredningsmissar som förekommer ofta resulterar i onödigt dubbelarbete.De uppmÀtta enhetstiderna stÀmmer vÀl överens med de tider som i dagslÀget anvÀnds av företaget. Dock har bara en linje undersökts och vidare undersökningar bör göras vid de andra linjerna för att med sÀkerhet kunna bekrÀfta de tider som anvÀnds.

Att dömas eller bedömas

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlÀrares uppfattning omrelationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med destuderandes lÀrande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka omdet finns nÄgra betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olikakaraktÀr i form av generalist- eller specialistinriktning pÄ utbildningen.Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuatlÀrare frÄn tvÄ olika skolor, dels MilitÀrhögskolan i Halmstad (MHS H) delsFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS).För att kunna tolka vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tvÄ referensramar. Det ÀrMarton och Booth teoretiska referensram om lÀrandet samt Biggs teorier omkonstruktiv gruppering av de faktorer som frÀmjar lÀrandet. Resultatet pekar pÄatt det Àr av betydelse för de studerandes lÀrande att lÀrarna gör medvetna val föratt examinationen skall vara ett stöd i lÀrandet och inte enbart enkontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger nÄgra skillnaderi uppfattning om examinationens vikt för lÀrandet utan skillnaden ligger iuppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planermed hÀnsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomfördautbildningen..

Tooniga och Realistiska Texturer : skillnader mellan dessas skapandeprocesser

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fÄtt ta reda pÄ vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, Àr om det som avbildats dels blivit förenklat och Àven stiliserat (det vill sÀga ikoniskt abstraherat och Àven expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag lÄtit vara nÄgot som pÄminner om sÄdant som kan ses i foton. Jag har sedan Ät fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i tvÄ olika grafiska stilar: toonig och realistisk.

Skillnaden mellan regelverken K2 och K3 - Regelverkens pÄverkan pÄ företagets skattemÀssiga resultat och utdelningsbara medel.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt BokföringsnÀmnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprÀtta ett bokslut. NÀr företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rÀttvisande bild. Det Àr BokföringsnÀmnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprÀtta allmÀnna rÄd. BokföringsnÀmnden startade K-projektet, vilket Àr allmÀnna rÄd.

"Galningarnas mordsommar" : En studie av Aftonbladets, DN:s, Expressens och SvD:s rapportering om psykisk sjukdom under 13 dagar Är 2003

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Taktik vid strid i bergsterrÀng : En jÀmförelse mellan USA och Sovjets taktik i Afghanistan

I och med det svenska bidraget till NATO missionen i Afghanistan samt den nyupprÀttade bergsplutonen pÄ Arméns JÀgarBataljon i Arvidsjaur sÄ har frÄgor kring taktik i bergsterrÀng Àven blivit aktuellt för Sverige. DÄ svenska utbildningarna och doktriner i huvudsak saknar problematiseringen kring att strida eller verka i bergsterrÀng sÄ kan man dÀr av stÀlla sig frÄgan hur ska vi fÄ kunskap om detta? Detta arbete syftar dÀrför till att jÀmföra den av USA anvÀnda taktiken i Afghanistans bergsterrÀng och den Sovjet har anvÀnt sig av. FrÄgan som arbetet försöker besvara Àr dels vad skillnaden har varit mellan taktiken hos stormakterna samt vad som varit den största framgÄngsfaktorn och begrÀnsningen i respektive lands konflikt. Arbetet bygger pÄ ett underlag frÀmst frÄn litteratur samt artiklar om operationer genomförda i Afghanistan.Arbetets resultat kan sammanfattas med att de faktorer som mest har pÄverkat dessa lÀnders lösande av uppgift har varit hur ledarskapet har varit inom deras förband, och dÄ frÀmst hur i vilken utstrÀckning dessa har anvÀnt sig av uppdragstaktik.

Budgeten som styrverktyg ? En studie av Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm

VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig Ät mellan en offentlig och en privat hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Vi har baserat vÄr uppsats och vÄra slutsatser pÄ intervjuer, som vi gjort pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra till fem olika nivÄer i bÄda organisationerna, för att fÄ ett djup i vÄr undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns nÄgon större skillnad mellan sjukhusen pÄ lÀgre nivÄ, dÀremot pÄ högre nivÄer kan vi urskilja relativt stora skillnader.

Hur pÄverkas en fonds prestation av dess förmögenhet? : en studie av svenska fonder under perioden 2003-2008

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror pÄ dess förmögenhet. Syftet Àr att se om smÄ fonder presterar bÀttre Àn stora (sett till riskjusterad prestation) och sÄledes Àr att föredra. Undersökningen innehÄller 21 stycken svenska fonder med inriktning pÄ nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mÄtt pÄ prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa anvÀnts. Undersökning har gjorts pÄ paneldata, tidseriedata och tvÀrsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv.

Hur kan pedagoger hjÀlpa och stödja barn med ADHD?

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av, i undervisningen, nÀr det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat pÄ forskning om ADHD angÄende utgÄngspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgÄr frÄn ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, Àr att kritiskt granska forskning om Àmnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv Àr utgÄngspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgÄngspunkterna arv och/eller miljö pÄ bÀsta sÀtt. En litteraturstudie har anvÀnts som utgÄngspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om Àmnet.

Barns sociala samvaro : En jÀmförande studie av flickor och pojkars samspel i förskolan

I denna studie har vi med hjÀlp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter pÄverkar pÄ barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus pÄ barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jÀmförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det bÄde finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförande

Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna pĂ„verkar genomströmningen pĂ„ distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara pĂ„verkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkĂ€tundersökningMaterial: EnkĂ€tundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tĂ€tare kontakt med institutionen, att de fĂ„tt regelbunden feedback och Ă€r mer nöjda med kommunikationen Ă€n avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och Ă€n mer nöjda med kommunikation Ă€r studenterna frĂ„n HT 2010. Detta har dock inte haft nĂ„gon positiv inverkan pĂ„ kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som mĂ€rkligt. I jĂ€mförelse mellan enbart de bĂ„da höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frĂ„gestĂ€llning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplĂ€gg och kursinnehĂ„ll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist pĂ„ motivation som anledning minskat..

Brandskydd för byggnader med antagonistiska hot: En intervjustudie

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot Àr inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsÀttas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehÄlla samhÀllsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militÀra anlÀggningar. De svenska underrÀttelsetjÀnsterna för polis och militÀr anger att hotnivÄn för terrorism Àr förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras sÀkra utifrÄn den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Pedagogers upplevelse av skolans fysiska miljö för barn i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgÄtt ifrÄn studiens huvudfrÄga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjÀlp av studiens tvÄ teoretiska perspektiv: salutogent synsÀtt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. För en elev kan endast en liten förÀndring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och kÀnna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Luftrumssamordning i kris och krig

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svÄrigheter i kris och under krig. I en tid dÄ alltfler vill utnyttja luftrummet Àr det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vÄdabekÀmpningoch kollisioner. Vidare mÄste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befÀlhavaren attmaximera sina insatser utan begrÀnsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet Àr viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges ocksÄ en historisk Äterkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->