Sökresultat:
39432 Uppsatser om Skillnaden mellan könen - Sida 17 av 2629
Ăr samarbete nyckeln till kundens hjĂ€rta? En jĂ€mförande studie mellan Stenalyckan och Flygstaden
Den svenska detaljhandeln har under senare Är genomgÄtt en betydande förÀndring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera pÄ externa handelsomrÄden istÀllet för i stadens centrala delar. Nya omrÄden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsomrÄdena. Kunden mÄste ta ett beslut vilket omrÄde de vill besöka. Detta beslut tas genom att jÀmföra hur intressant ett omrÄde Àr i sin helhet i förhÄllande till ett annat.
UtvÀrdering av inlÀsning av XML-kontra flatfiler
Examensarbetet har utförts pÄ Skatteverkets kontor i Visby. Eftersom Skatteverket arbetar med ett befintligt projekt som medför en kommande förÀndring pÄ filformatet frÄn flatfil till XML-fil sÄ fanns en oro över att det nya formatet skulle medföra prestandaproblem. DÀrför ville Skatteverket göra en utvÀrdering pÄ inlÀsningen frÄn filformaten till en databas med fokus pÄ prestanda men Àven andra kvalitetskriterier.MÄlet med examensarbetet var att jÀmföra inlÀsningen av de olika filformaten dÀr systemet skulle klara av hundratals till hundratusentals kontrolluppgifter för att sedan sammanstÀlla resultatet av jÀmförelsen i en rapport.För att arbetet skulle kunna utföras sÄ behövdes en lokal utvecklings- och testmiljö installeras. Testdata behövde Àven tas fram för att kunna utföra utvÀrderingen.Slutsatsen blev inte helt ovÀntat att flatfilsformatet Àr snabbare att lÀsa av Àn XML-formatet. Detta grundar sig i att XML-formatet innehÄller betydligt fler tecken Àn flatfilsformatet.
CSR-kommunikation i praktiken : Skillnaden i rapportering mellan etiskt och oetiskt
Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det Àr upp till varje individ och företag att sjÀlva vÀlja definition och ansvarsomrÄde. Allt flera företag vÀljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter Àven kallade hÄllbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar pÄ en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad Àn etiska företag. Syftet med denna studie Àr observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar pÄ en oetisk bransch.
Demokratiskt elevinflytande och ansvar i skolan : En jÀmförelse mellan retoriken i styrdokumenten och praktiken i dagens skola
Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur demokratibegreppet anvÀnds i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den hÀr studien se hur lÀrarna gÄr tillvÀga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vÄra respondenter har varit lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att anvÀnda oss av en analysmodell dÀr vi stÀller dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vÄr analysmodell utefter Àr de teoretiska utgÄngspunkter tagna frÄn Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.UtifrÄn vÄr analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika röstrÀtt, upplyst förstÄelse och kontroll över dagordningen endast Àr retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns pÄ ett konkret sÀtt..
Prestationsmotivationens pÄverkan pÄ stress i arbetslivet : En jÀmförelse mellan offentlig och privat sektor
Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.
Kreditprövning vid svensk mikrolÄngivning : en studie om ALMIs och Nordeas kreditprövning av personer som ansöker om mikrolÄn med avsikt att starta företag
I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolÄngivning. Undersökningen Àr om ALMI:s mikrolÄngivning som Àr statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition Àr jÀmförbar med svensk mikrolÄngivning. Syftet Àr att undersöka och förstÄ eventuella skillnader och likheter i de nÀmnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolÄngivning.Empirin baserades pÄ material frÄn Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna pÄ respektive företag. Sedan sammanstÀlldes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns mÄnga likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebÀr risktagande och för att minimera riskerna följer bÄda kreditgivarna vissa principer som Àr grundlÀggande för kreditprövning.
Kollektivet som autonom agent
Min slutsats vilken jag lÀgger fram i avsnitt 5 Àr att kollektiv mycket vÀl kan vara autonoma agenter. Jag kommer Àven kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och mÀnniskors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsÀttning för att kollektivet ska kunna uppnÄ fullstÀndig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv krÀver mÀnsklig pÄverkan..
Antibiotikaförskrivning i tandvÄrden- En studie av skillnaden mellan SkÄne och VÀsterbotten
SAMMANFATTNING
Syfte: Att med kvantitativa metoder försöka finna faktorer som kan förklara skillnaderna i mÀngd antibiotikaförskrivning mellan tandlÀkare i SkÄne och VÀsterbotten i Sverige.
Metod: I denna utredande demografiska studie, gjordes en initial sökning i databasen Pubmed för att finna kvantitativa faktorer som pÄverkar tandlÀkares antibiotikaförskrivning. Statistiska uppgifter hÀmtades sedan frÄn olika svenska register och tolkades för resultatet.
Resultat: Ingen enskild faktor som undersöktes kunde förklara den högre förskrivningen av antibiotika som ses i SkÄne. Resultaten stödjer hypotesen att det inte finns nÄgon kvantitativ faktor som kan förklara SkÄnes förskrivning av antibiotika.
Slutsats: Skillnader i mÀngd ordinerad antibiotika mellan de tvÄ regionerna i Sverige kunde inte förklaras genom att undersöka de kvantitativa faktorerna som anvÀnts i denna studie. Skillnader i förskrivning Àr troligen ett resultat av kvalitativa faktorer och fler studier inom omrÄdet efterfrÄgas.
Nyckelord: antibiotika, förskrivning, tandvÄrd, Sverige.
Glödljus vs. LED-ljus : En rumslig analys av ljuskvalitén i hemmiljö
Det finns fortfarande för mÄnga hushÄll i Sverige som anvÀnder mest glödljus för belysning, i form av glödlampor eller halogenlampor. Detta orsakar en vÀsentlig del av det onödiga överskott av koldioxidutslÀpp som Àr en av orsakerna till den globala uppvÀrmningen. DÀrför avser detta examensarbete att försöka skapa en grönare miljö genom att studera och uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar val av ljuskÀllor i belysningssammanhang.Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur LED-ljuset upplevs i hemmiljö. Arbetet ska visa hur LED-ljuskÀllans nuvarande kvalité bedöms utifrÄn individuella rumsupplevelser samt om ytterligare kvalitetsförbÀttringar behövs. Detta görs för att kunna vÀnda allmÀnhetens instÀllning i en mer positiv riktning gentemot LED, vilket kan bidra till en mer ekologiskt hÄllbar miljö.För att undersöka hur LED fungerar i hemmiljö genomfördes en experimentell studie med syfte att besvara följande frÄgor: hur upplevs LED-ljusets kvalité jÀmfört med halogenljusets, hur tror man att det egna vÀlmÄendet pÄverkas av halogenljus respektive LED-ljus, hur pÄverkas rumsupplevelsen och rumskaraktÀren om halogenljus ersÀtts med LED-ljus och finns det nÄgra skillnader mellan ljusdesigners och icke ljusdesigners upplevelse av halogenljus och LED-ljus i hemmiljö?Det byggdes upp tvÄ likadana försöksrum som hade samma förutsÀttningar bÄde storleksmÀssigt, inredningsmÀssigt och belysningsmÀssigt.
IdrottssÀllskapet Halmia vs : Halmstad Bollklubb. -En analys av varför Halmstad BK blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad.
Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus Àr mellan 1960-1980. FrÄgorna som besvaras Àr varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev sÄ pÄtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker lÄg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som anvÀnts Àr framförallt arkivmaterial frÄn folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare anvÀnds böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i lÀngden som teoretiska utgÄngspunkter.
Misshandel i Malmö. Om utveckling och möjliga förklaringsfaktorer
Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan Ă„ren 2000-2009 utifrĂ„n olika informationskĂ€llor och i ljuset av frĂ€mst tvĂ„ förklaringsfaktorer; anmĂ€lningsbenĂ€genhet och alkohol. Ăven skillnaden mellan anmĂ€lningar om grov misshandel jĂ€mfört med annan misshandel har undersökts nĂ€rmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingĂ„ende. HĂ€r har frĂ€mst sekundĂ€rdata anvĂ€nts i form av statistik frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhĂ€lsoinstitut, men kopplat till anmĂ€lningsbenĂ€genheten har en kvantitativ innehĂ„llsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och dĂ€rför inte med enkelhet kan kopplas till anmĂ€lningsbenĂ€genhet.
SvensklÀrares och skolbibliotekariers samarbete avseende elevers lÀsning av skönlitteratur
Det hÀr arbetet belyser svensklÀrares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Undersökningen har fokus pÄ elevers lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstÄ som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger pÄ fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklÀrare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.
Förekomst av sammantrÀden i förrÀttningar enligt fastighetsbildningslagen : jÀmförelser mellan kommuner och Är
Vid lantmÀteriförrÀttning Àr huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammantrÀde ska hÄllas. Syftet med sammantrÀdet Àr att informera sakÀgarna dels om ansökningen och dels om de ÄtgÀrder som har eller ska utföras i Àrendet. Det finns dock undantag frÄn regeln, i de fall inga enskilda- eller allmÀnna intressekonflikter föreligger fÄr handlÀggning ske utan sammantrÀde. Hur förrÀttningslantmÀtaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrÀttningslantmÀtaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakÀgare som inte ansökt inte motsÀtter sig ÄtgÀrden efter att de delgivits ansökan.
Effekten av bakgrundsljud pÄ prestationen vid en rÀkneuppgift
I studien undersöktes effekten av bakgrundljud pÄ prestationen i en rÀkneuppgift. TvÄ experiment genomfördes för att testa effekten av tre bakgrundstal: irrelevanta tal, yrkesbeteckningar och tal uppspelade baklÀnges. Dessutom ingick en kontrollbetingelse utan bakgrundstal. Hypotesen var att de irrelevanta talen skulle störa prestationen mest. Experiment 1 visade ingen effekt av bakgrundsljuden och stödde alltsÄ inte hypotesen.
En explorativ studie av det svenska pensionssparandet
InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har pÄverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mÄtt som kan anvÀndas för utvÀrderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfrÄganlyder: Hur pÄverkas redovisningens relevans nÀr man fokuserar pÄ branschspecifika mÄtt kontramÄtt enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som anvÀnds för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett pÄ företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gÄ ner pÄ enskilda poster i rÀkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin Àr agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nÀren individ Àr tillsatt för att maximera vinsten Ät en annan.