Syftet med denna uppsats var att sätta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större Skillnad mellan informanternas syn på utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven..

Tidigare studier har funnit att hästar som ansetts ohalta av sina ägare och fungerat väl i träning och tävling har haft ett rörelsemönster som vid en objektiv mätning med ?Lameness Locator? har överstigit gränsvärdena för vad systemet klassar som en rörelseasymmetri. Dessa asymmetrier har varit i samma storleksgrad som hos hästar som utreds för lindrig hälta på klinik. Detta examensarbete har studerat hästar som ansetts som ohalta av sina ägare men som vid en objektiv rörelsemätning med ?Lameness Locator? befunnits asymmetriska.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har också undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/Skillnader mellan förskolans båda yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare, förändras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.Studiens teoretiska referensram består av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som eftersträvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan från 70-talet fram till idag och det är dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstå och söka mening och innebörd i enskilda människors uppfattningar snarare än att förklara. För att få svar på mina frågeställningar har olika datainsamlingsmetoder använts; enkätundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fått en ökad helhetssyn på sitt arbete, bland annat har synen på kunskap och lärande samt synen på omsorg och pedagogik förändrats.

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur pedagogen förhåller sig till pojkar och flickor vid matsituationen.Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant Skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant Skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Tidigare forskning har visat på ett samband mellan att bli förälder och en förändring i attityderna till jämställdhet. Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan övergången till föräldraskap och en förändring till mer traditionella attityder gentemot jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förälder och förändringar i individens jämställdhetsattityder där tid i föräldraledighet kan vara en påverkande faktor och att en eventuell attitydförändring kan förväntas skilja sig märkbart åt mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjära regressionsanalyser. Det har även utförts två logistiska analyser för att verifiera resultaten i de två mer centrala linjära analyserna.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant Skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon Skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant Skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Bakgrund: ?Venture capitalists? är en typ av riskkapitalister som specialiserar sig på investeringar i unga och små högriskföretag. Riskkapitalister hjälper företag som har svårt att få finansiering på annat sätt, till exempel från banken. De har därför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera på riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens värdering av företagets prestation när de har en övervakande roll i bolaget, det vill säga då de har en plats i styrelsen.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant Skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

 Syftet med undersökningen är att försöka se om det finns några Skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill även undersöka om det finns någon könsSkillnad vad gäller prestation i ämnet matematik. Min förhoppning är att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsSkillnader och att kunna underlätta för både pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkätundersökning. Resultaten visade på att det finns en Skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

Tidigare forskning har visat att tjocka personer behandlas ned-Värderande i allmänhet (C.S Crandall 1994). För att vidare undersöka detta användes IAT (implicit association test) för att se hur överviktigas implicita attityd skilde sig gentemot de normalviktiga. Deltagare i under-sökningen var 19 normalviktiga och 20 överviktiga män och kvinnor. Undersökningen visade att det fanns en generell negativ implicit attityd mot överviktiga. Denna attityd var inte signifikant mindre hos de överviktiga, (p=.427) vilket tyder på att det inte finns en Skillnad på implicita attityder mot överviktiga beroende på om man är överviktig själv eller ej..