Syftet med denna studie var att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hÄlla sig drogfri. Den frÄgestÀllning som studien utgick ifrÄn var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstÄ i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter pÄ omrÄdet andlighet och beroende. Studien följde sÄledes en kvalitativ design och utgick frÄn en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade pÄ att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstÄ i drogfrihet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka feedback och dess inverkan pÄ elevers lÀrande och utveckling.Hur pÄverkas elevernas lÀrande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende pÄ vilken av följande tre Äterkopplingar som eleven fÄr: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det nÄgon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation anvÀndes i denna studie. Ett bestÀmt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

NedskÀrningar, effektiviseringar och omstruktureringar Àr idag nödvÀndigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förÀndringar i arbetslivet dÀr individer allt oftare utsÀtts för situationer som framkallar upplevelser av anstÀllningsotrygghet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anstÀllningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anstÀllningsbarhet och anstÀllningsform kan predicera den upplevda anstÀllningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmÀssigt urval frÄn Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras pÄ enkÀtsvar frÄn 1548 individer.

Detta Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lÄgstressade elever med avseende pÄ skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gÀller ocksÄ att se om det finns nÄgon skillnad pÄ elevernaslÀrandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende pÄskolresultat. I de förstnÀmnda punkterna visade det sig att skillnaderna var vÀldigt smÄ ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende pÄ skolresultatet, dÀr lÄgstressade elever hade en tendens att presterahögre Àn vad högstressade gjorde i samtliga Àmnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hÀlsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mÀter stress i skolan..

En ekonometrisk paneldata modell anvÀndes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende pÄ valet av mÀtmetod. Data baserades pÄ individer som skadats i trafiken och som retrospektivt vÀrderat sin hÀlsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mÀtmetoder anvÀndes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs berÀknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svÄrt skadade/fullt friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmÀtts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).

Team Sportia Uppsala misstÀnker att de saknar en röd trÄd i sin marknadskommunikation. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur vÀl Team Sportia Uppsalas kundklubbsmedlemmars uppfattning om företagets image överensstÀmmer med identiteten företaget vill förmedla, med fokus pÄ produktutbudet. Med hjÀlp av en personlig intervju med Fredrik Söderlund, vice VD Team Sportia Uppsala, en telefonundersökning av butikens kundklubbsmedlemmar samt en observation av butiken har identiteten samt imagen analyserats. Resultatet visar att företaget Àr inkonsekventa i förmedlingen av sin identitet och det har förekommit visst brus, vilket leder till att kundernas image inte överensstÀmmer helt med företagets identitet..

Emotionella ansiktsuttryck Ă€r en viktig social kommunikationsledtrĂ„d. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehĂ„llet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung frĂ„n omedvetna processer och kan pĂ„verkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar pĂ„ uppfattningar av ansiktsuttryck.

MÀnniskan minns hÀndelser och rörelser som hon sjÀlv genomfört bÀttre Àn de hon fÄtt berÀttade för sig. Minnet för hÀndelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory Àr en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. DÄ mÀnniskan genomför nÄgot anvÀnds den motoriska modaliteten och dÄ hon fÄr höra nÄgot berÀttas anvÀnds den verbala modaliteten. Det som har undersökts Àr om minnet och förstÄelsen för komplexa och tekniska lösningar pÄverkas av vilket modalitet som anvÀnds vid inkodningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad pÄ studentens prestation i ett lÀsförstÄelsetest (TISUS), beroende pÄ vilket tonlÀge (dur eller moll) pÄ klassisk musik de fick lyssna pÄ. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum pÄ Karlstads Universitet, utifrÄn en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av studenter (N= 26), i Äldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de tvÄ olika betingelserna dur och moll.

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter pÄ individens psykiska vÀlbefinnande, könsaspekter gÀllande det psykiska vÀlbefinnandet samt Àven attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkÀtundersökning genomfördes för att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. EnkÀten innehöll förutom frÄgor om psykiskt vÀlbefinnande Àven frÄgor om attityd gentemot arbetslösa. EnkÀterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt vÀlbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur viktigt det Àr för en butik att ha ett vÀldefinierat kundsegment och vilken pÄverkan detta har pÄ butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment Äterspeglar sig pÄ butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö.Slutsatser som kan tas av undersökningen Àr att kundsegmentering Àr av betydelse nÀr butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken mÄlgrupp butiken vill nÄ och sedan utforma miljöerna efter denna Àr viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar mÄste kopplas samman och riktas mot den mÄlgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig pÄ bÀsta möjliga sÀtt och tillfredstÀlla konsumentens förvÀntningar..

Syftet Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur elevernas lÀsförmÄga utvecklas om de gÄr i Äldersblandad eller i Äldershomogen klass.n annan del av syftet Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor utvecklar sin lÀsförmÄga i de bÄda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lÀstest anvÀnts. Genom att jÀmföra resultat i Ärskurs tre med resultat frÄn inskolningsprov i Ärskurs ett har jag försökt att fÄ ett mÀtbart vÀrde pÄ elevernas lÀsutveckling. Resultaten har i lÀmpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet Àr kvantitativt till sin karaktÀr. Resultaten pekar pÄ att det Àr större skillnad pÄ pojkars och flickors lÀsförmÄga och pÄ deras lÀsytveckling Àn vad det Àr pÄ elever frÄn olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de Äldersblandade eleverna Àr nÄgot bÀtre.

Embryotransfer Àr en metod dÀr ett embryo i tidigt stadium flyttas frÄn en donator till ett mottagardjur som sedan bÀr drÀktigheten till förlossning. Det innebÀr att donatorhonan kan donera flera embryon under en sÀsong dÄ den vanligtvis endast skulle kunna producera en avkomma. Embryo transfer Àr sÄledes en metod för att snabba pÄ det genetiska urvalet i en grupp djur. Bland de mycket ekonomiskt vÀrdefulla alpackorna i Peru, dÀr mÄnga av herdarna saknar alternativa inkomstkÀllor kan embryo transfer bidra till ett mer effektivt avelsarbete och i förlÀngningen en bÀttre levnadsstandard för alpackaherdarna och deras familjer. Studien beskriver ett experiment dÀr ett protokoll för embryo transfer frÄn alpacka till lama utförs under fÀltmÀssiga omstÀndigheter pÄ en forskningsstation i de peruanska Anderna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad gÀllande mÀnniskors generella syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns nÄgon skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda Àmnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. FrÄgestÀllningarna Àr: "Finns det nÄgon skillnad gÀllande mÀnniskors generella syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det nÄgon skillnad i mÀns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap Àr att det krÀvs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekrÀftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.