Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars vÀrderingar utifrÄn begreppen materialism och postmaterialism samt vÄr tolkning av skolans vÀrdegrund. En enkÀtundersökning gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor, dÀr den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas vÀrderingar nÀstan lÄg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning Ät det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gÀller postmaterialism.

Denna studie behandlar den grundlÀggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och lÀsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlÀgga skillnad mellan österlÀndsk och vÀsterlÀndsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrÄn utvald litteratur för att sedan analyseras och jÀmföras för att fÄ fram skillnader eller likheter mellan de tvÄ motparter som vÀst och öst stÄr för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frÄgestÀllningen finns det nÄgon skillnad i synen pÄ överraskning mellan vÀsterlÀndskt och österlÀndskt synsÀtt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag pÄ ny forskning med anknytning till Àmnet..

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Inledning: SjukvÄrden Àr beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer dÄ vi med dagens sjukvÄrd kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rÀdda och hjÀlpa allt fler sjuka samt skadade, med hjÀlp av blod frÄn frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skÀl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende pÄ kön, Älder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvÄrd. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras pÄ en kvantitativ tvÀrsnittsstudie, bestÄende av en webbenkÀt som delats av författarnas pÄ det sociala mediet Facebook. EnkÀten vÀnde sig till personer som enligt blodcentralens kriterier fÄr donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall pÄ totalt 11 personer. EnkÀter analyserades sedan kvantitativt med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gÄtt och donerat blod Àr att de tillfrÄgade har tÀnkt pÄ det men att det inte blivit av.

Bakgrund: I dagens förÀnderliga omvÀrld med snabba förÀndringar inom teknologi och marknadsförhÄllanden krÀvs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrÄgas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare Àn specialister, vilket gör att nya kompetenskrav stÀlls pÄ personalen. Ett sÀtt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare Àr genom intern rörlighet. MÄnga företag har förstÄtt vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska Ästadkommas, vilket kan sÀttas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur Àr att ?utan tydliga mÄl sker ingen handling?.

Syfte: Studiens syfte var att se om fusionsvergenserna pÄ avstÄnd skiljer sig nÄgot mellan morgon och kvÀll. Samt att se hur bra dess repeterbarhet vid mÀtning i foropter var.Metoder: I studien deltog 20 personer. Fusionsvergenserna och heteroforin mÀttes upp i foropter en gÄng pÄ morgonen och en gÄng pÄ kvÀllen, för att sedan kunna jÀmföras om det blev nÄgon skillnad mellan de bÄda mÀttillfÀllena. Efter mÀtningen pÄ morgonen skulle det ha gÄtt 7-10 h till nÀsta mÀtning pÄ kvÀllen. Samma mÀtningar gjordes ytterligare en morgon 24 h till 10 dagar efter den sista mÀtningen.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mÄngkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen Àr för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i Àmnet. Finns det nÄgon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar, att det Àr synnerligen viktigt att satsa pÄ det första mötet och att det Àr ett gyllenetillfÀlle att med familjen skapa en god och vÀrdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att det första mötet kan se vÀldigt olika ut, beroende pÄ vilken skola det gÀller. För alla skolor gÀller dock att det första mötet inte upplevs som nÄgot problem, nÄgot som framför allt har sin grund i det begrÀnsade antalet nyanlÀnda, mÄngkulturella elever som kommer till kommunen.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur lÀrare respektive rektorer ser pÄ lÀrares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet Àr Àven att jÀmföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som Àr undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som Älder, Àmnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte Àr att reflektera över skolkulturers och normers inverkan pÄ hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola frÄn 90-talet fram till idag. I analysen Àr hÀnsyn tagen till begreppet ?alignment? (rÀttning) som relaterar till en organisations förmÄga att fungera som en helhet.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens RÀtt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen anvÀnder vi en analysmodell dÀr vi analyserar varje relation utifrÄndimensionerna nödvÀndig eller ej nödvÀndig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jÀmförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa pÄ skillnader mellan givare och konsumenter. VÄr slutsats pekarmot att den stora skillnaden Àr att medlemmarna och Djurens RÀtt arbetar mot sammamÄl, vilket gör att det inte finns nÄgon skillnad mellan Djurens RÀtts intresse ochmedlemmarnas. Beroende pÄ hur nödvÀndig varje givare bedömer sin relation medDjurens RÀtt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvÀndighet gör att personenblir medlem.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gÄ i egenterapi och hur de pÄverkas av att det Àr ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande pÄ psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning pÄ utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervÀgande upplevs som positiv och betydelsefull bÄde ur en personlig och en professionell synvinkel.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av lÀndryggen mellan personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och friska.Metod: TvÄ sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stÄende knÀlyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades pÄ ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment berÀknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test anvÀndes Chi 2-test. SignifikansnivÄn sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna pÄvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stÄende knÀlyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

Problembakgrund: Hur gör företagen för att upprÀtthÄlla en god relation med sina kunder? Hur klarar företagen att anpassa sig för att hÄlla god kvalitet och hantera logistiska problemlösningar med bibehÄllet goda relationer?Syfte: Att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter gör för att förvalta och utveckla relationerna med sina kunder samt maximera kundnyttan genom ett logistiskt synsÀtt.Resultat: BÄda leverantörerna anser att sitt respektive varumÀrke Àr starkt och att kunderna vÀljer varumÀrket före produkten. Kunderna Ä andra sidan sÀger att de vÀljer produkten före varumÀrket. Likheterna mellan de bÄda företagens arbetssÀtt Àr stora, förutom deras logistikstrategier. Det vill sÀga pÄ vilket sÀtt som logistiken anses ge störst kundnytta i form av konkurrenskraft.FrÀmsta skillnaden hos leverantörerna för att skapa mervÀrde Ät kunden, Àr att PÄgen arbetar med personliga relationer genom butikssÀljarna.

Syftet med detta examensarbete var att göra en jÀmförelse mellan uppmÀtt A-temp och framrÀknad A-temp. A-temp Àr ett area begrepp som anvÀnds nÀr man rÀknar ut byggnadens energianvÀndning i kWh per m2 och Är, vid upprÀttande av energideklarationer. För att fÄ fram A-temp kan man mÀta upp den men det Àr ocksÄ tillÄtet att rÀkna fram den frÄn existerande area enheter. Vilket Àr lÀttare och gÄr snabbare men kan ge nÄgot fel area vÀrde. Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft sÄ Àr det oftast inte sÄ stor skillnad mellan uppmÀtt och framrÀknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall dÀr A-temp rÀknades fram frÄn BOA och LOA, dÀr den i ett par av fallen uppgick till nÀstan 15%. För att göra undersökningarna har jag sjÀlv, mÀtt upp A-temp pÄ ritningar samtidigt som jag rÀknat fram A-temp frÄn existerande area mÄtt som BOA+LOA, BRA eller BTA, dÀrefter har jag jÀmfört vÀrdena..

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.