Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

MÄnga barn och ungdomar tycker om att trÀna fotboll och fotbollstrÀning ingÄr som en naturlig del imÄnga barns och ungdomars uppvÀxt och socialisering. För fotbollsföreningarna Àr ocksÄ barn- ochungdomsfotbollen en viktig del av verksamheten. Inom fotbollen finns det behov av vÀlutbildade ledareför barn och ungdomar, eftersom dess agerar som en förebild för unga spelare och fostrar dem bÄde somspelare och unga mÀnniskor. Det Àr dÀrför viktigt att barn- och ungdomsledare har nödvÀndigakvalifikationer och att de Àr utbildade för att klara uppdraget. Data till studien har samlats in med enkÀterunder vÄren 2012.

AbstractÄnda sedan den franska kolonialiseringen av Algeriet Ă„r 1830 har de tvĂ„ lĂ€nderna haft en komplex relation. År 1954 inledde's kolonialkrig mellan de tvĂ„ lĂ€nderna vilket ledde fram till Algeriet's sjĂ€lvstĂ€ndighet (1962). Trot's sjĂ€lvstĂ€ndigheten fortsatte ett ömsesidigt beroende lĂ€nderna emellan. Vi har valt att fokusera denna studie pĂ„ kolvĂ€tehandeln eftersom detta belyser den komplexa relationen. Vidare har vi valt att utgĂ„ frĂ„n vĂ€rldssystemsteorin som bl.a.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

I flera stora jÀmförande undersökningar av elever i olika lÀnder har det framkommit att svenska elever har lÄgt sjÀlvförtroende i Àmnet matematik och detta gÀller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om sjÀlvskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmÄga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger pÄ att jÀmföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta nÄgot samband mellan sjÀlvskattning och lösningsfrekvens samt kön.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lÀrares interaktion med elever under lektionstid pÄverkas av undervisningsgruppens storlek och tillÀmpad arbetsform samt om arbetssÀtt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pÄgÄtt under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lÀrarna i undersökningen inte gör nÄgon mÀrkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende pÄ klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade Àven att lÀrarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ varför mediebevakningen av Paralympics har ökat. För att undersöka om det var skillnad i mediebevakningen av Paralympics 2008 och Olympiska spelen 2006 gjorde vi en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Genom att mÀta utrymmet i tvÄ lokala dagstidningar i Norrbotten fick vi fram ett resultat som visade att den norrbottniska deltagaren i Olympiska spelen hade mer utrymme Àn de tre norrbottniska deltagarna i Paralympics. För att fÄ svar pÄ varför det Àr skillnad och varför bevakningen har ökat, valde vi att intervjua Paralympicsdeltagare och sportjournalister pÄ Norrbottens-Kuriren. Det som framkom Àr att mediebevakningen har ökat, men det finns fortfarande mer att göra..

Bakgrund: Venduplex har pÄ senare Är vuxit fram som den mest anvÀnda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det Àr en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet dÀr bÄde den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förÀndringen av venen kan pÄvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att pÄfresta venklaffarna och dÀrmed framkalla en eventuell reflux, men det Àr oklart om de olika manövrerna kan pÄverka den reflux som provoceras fram och dÀrmed ocksÄ pÄverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten pÄverkades beroende pÄ vilken manöver som anvÀndes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt pÄ lÄret med pÄvisad reflux deltog i studien. TvÄ upprepade mÀtningar genomfördes dÀr venklaffarna provocerades med hjÀlp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över lÄret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s nÀr en blodtrycksmanschett över vaden anvÀndes, 0,31±0,22m/s nÀr en manuell handkompression över vaden anvÀndes samt 0,17±0,16m/s nÀr en manuell lÄrkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad pÄ maximal refluxhastighet kunde konstateras nÀr en automatisk uppblÄsbar blodtrycksmanschett över vaden jÀmfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades nÀr en manuell vadkompression jÀmfördes med en manuell lÄrkompression..

Under de senaste Ären har branschen hemelektronik ökat pÄtagligt och vi konsumenter har mer pengar att spendera pÄ kvalitativa mÀrkesprodukter. Eftersom fler och fler butiker uppstÄr och Àven trycket frÄn internethandlarna ökar mÄste butiker idag anvÀnda sig av andra knep Àn vad de tidigare gjort för att nÄ ut till kunderna. Det kan vara svÄrt att nÄ ut till det kundsegment butiken tÀnkt sig och för att uppnÄ sina mÄl mÄste butiken vara klar över hur den vill framstÄ och vilken image den vill Ät. Det blir allt mer vanligt att butiker anvÀnder sig utav nya kommunikationsknep för att fÄ kunderna uppmÀrksamma och bli trogna kunder.VÄr uppsats bygger pÄ att vi gjort tre besök i butiker och dessa Àr Bang Olufsen, Televisionen och Onoff. Under dessa besök gjordes en intervju med butikscheferna dÀr vi diskuterade butikernas syn pÄ pris, kommunikation, service och sortiment.

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

Empati kan beskrivas som en förmÄga att veta vad en person kÀnner och tÀnker. Denna studies huvudsyfte var att översÀtta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var Àven att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i empati nÀr den and-re Àr snÀll jÀmfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och lÀsa en historia.

SammanfattningDen blivande mamman möter mÄnga olika enheter i vÄrdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för amningen. All vÄrdpersonal som pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med amning ska ha kunskap om WHO:s "Tio steg till lyckad amning" och arbeta efter denna amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för att kunna hjÀlpa, stödja och uppmuntra mamman vid amningen.Syfte: Att undersöka vÄrdpersonals instÀllning till amningsstödet de ger.Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jÀmförande design som genomfördes i form av en tvÀrsnittsstudie. MÀtningen utfördes med hjÀlp av webbenkÀter innehÄllande frÄgor med fokus pÄ instÀllningar till det amningsstöd man ger. De faktorer som mÀttes varfaciliterande, engagerande, följsam och amningsvÀnlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade pÄ enkÀten.Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgÄtt extra amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad lÀroboken betyder för lÀrare som undervisar i Àmnet religionskunskap pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasieskolan. AnvÀnds lÀroboken fortfarande i stor utstrÀckning eller har andra lÀromedel tagit över dess roll? Vilka lÀromedel anvÀnds förutom lÀroboken?Numera sker ingen granskning av lÀroböcker. Det Àr dock viktigt att lÀroböckerna uppfyller de mÄl och resultat som Skolverket vill uppnÄ med sin skolplan. Jag vill ta reda pÄ om lÀrarna uppfattar att lÀroböckerna de anvÀnder uppfyller de mÄlen.Mina frÄgestÀllningar Àr:AnvÀnder lÀraren religionslÀroboken i undervisningen och i sÄ fall hur mycket?Finns det nÄgon skillnad pÄ religionslÀrobokens anvÀndande beroende pÄ hur lÀnge man har undervisat i Àmnet?Uppfyller innehÄllet i den religionslÀroboken som lÀraren anvÀnder Skolverkets mÄl i kursplanen?.

PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Denna studie har utförts i syfte att utifrÄn begreppet ekosystemtjÀnster spÄra hur lÀrarstudenter resonerar om mÀnniskans beroende av och relation till naturen. Data utgÄr huvudsakligen frÄn ett för- och eftertest som utförts pÄ 29 lÀrarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehÄllande fyra av de 29 studenterna anvÀnts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sÀtt att resonera om villkor och förutsÀtt-ningar för mÀnsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet dÀr mÀnniskans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.