Uppsatsen behandlar skolelevers talade sprÄk och de olika sprÄkliga varieteter som elever anvÀnder i skolan beroende pÄ undervisningssituation. UtgÄngspunkten Àr hypotesen att det talade sprÄket skiljer sig mer eller mindre beroende pÄ skolÀmne. Jag har dÀrför följt tvÄ olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda pÄ hur elevernas talade sprÄk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolÀmnen. Det ligger Àven i mitt intresse att undersöka om och i sÄdana fall hur flickors och pojkars sprÄk skiljer sig Ät. I uppsatsen behandlas Àven hur eleverna stÀller och besvarar frÄgor.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Denna rapport undersöker om det finns en mÀrkbar skillnad i hur mÀnniskor uppfattar sina omgivningar i form av ljudlandskap och om det finns en skillnad kan det i sÄ fall bero pÄ var man bor. För att kunna ta reda pÄ detta har man lÄtit respondenterna Äterge tvÄ ljudlandskap, ett urbant och ett landsbygds-landskap, med hjÀlp utav ett verktyg. Verktyget som utvecklats Àr ett ljudbord och anvÀnder sig utav brickor med symboler undertill som representerar ljud. Undersökningen har anvÀnt sig av data frÄn kvantitativa och kvalitativa intervjuer men Àven observationer av ljudlandskapsÄtergivningarna. Undersökningen baserar sig pÄ Schafers teorier runt ljudlandskap och hur de existerar i mÀnniskans nÀrvaro dÀr Truax, Ball m.fl.

I lÀroplanen för förskolan Lpfö-98 stÄr det att barnen pÄ förskolan skall ges möjligheter att vistas sÄvÀl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien Àr dels att upptÀcka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus frÄn om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas pÄ samlingar inomhus respektive utomhus. Studien utgÄr frÄn kvalitativ ansats och bygger pÄ videoobservationer och Äterkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingÄr tvÄ lÀrare verksamma i förskolan och barn i Äldrarna 3-5 Är. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus nÀr det gÀller form, lÀrarens förhÄllningssÀtt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lÀrarnas olika sÀtt att hÄlla i samlingen och inte om deras sÀtt att anvÀnda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande pÄverkas inte av att samlingen hÄlls vare sig inomhus eller utomhus.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar i Ärskurs 8 i VÀxjö kommun uppfattar MMORPG-spelande och Àven ta reda pÄ vilka anledningar som leder till att man börjar spela, vilka effekter som kommer av att spela samt var de kan fÄ hjÀlp om de blir beroende. I denna studie anvÀndes en kvantitativ metod dÀr en enkÀtundersökning genomfördes. Studien visar att mÄnga ungdomar kÀnner nÄgon som spelar MMORPG-spel och att ungdomars spelande pÄverkar deras kompisar. MÄnga spelar för att ha nÄgot att göra och för att det Àr roligt, men de flesta Àr ocksÄ medvetna om att man kan bli aggressiv och beroende av spelet. Ungdomarna uttryckte att de inte visste var de skulle vÀnda sig om nÄgon eller de sjÀlva blev beroende.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utröna hur den personliga servicen mellan kund och nÀringsidkare, i ett mindre klÀdföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur sÀljpersonalen arbetar utifrÄn SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bÀttre kundrelation. Vi har valt att undersöka vÄrt Àmne genom att intervjua sex personer som arbetar som sÀljare. Vi vill dÀrigenom se vad mÀnniskor som Àr verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras Äsikter kommer vi analysera med hjÀlp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till sÀljarnas synvinklar.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att jÀmföra tvÄ olika binokulÀra balanseringsmetoder, samt att jÀmföra metodernas resultat med resultatet frÄn en monokulÀr refraktion.Metod: I studien medverkade 30 personer med en medelÄlder pÄ 23 Är (±3Är). Det gjordes en monokulÀr refraktion och tvÄ olika binokulÀra balanseringsmetoder pÄ alla medverkande. De balanseringsmetoder som anvÀndes var polariserande röd/grönt-test och modifierad Humphriss. Skillnaden mellan ögonen rÀknades ut och jÀmfördes mellan de olika metoderna.Resultat: Det fanns inte nÄgon statistiskt signifikant skillnad (p>0,05) mellan metoderna. Inte heller nÀr balanseringsmetoderna jÀmfördes med en monokulÀr refraktion fanns det nÄgon statistisk signifikant skillnad i resultaten (p>0,05).Slutsats: Det fanns ingen skillnad pÄ de olika balanseringsmetoderna.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ utomhusmiljön som ett verktyg för inlÀrning av Àmnet matematik, samt om synen pÄ utomhusmatematik skiljer sig Ät hos personalen beroende pÄ om de Àr verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som anvÀnts Àr strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom sÄvÀl förskola som förskoleklass. Resultatet visade pÄ att personalen Àr övervÀgande positiv till att anvÀnda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlÀrning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte vÀljer det i den utstrÀckning som man önskar. Det Àr heller ingen direkt skillnad mellan de tvÄ instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser pÄ vad utomhusmiljö Àr för nÄgot..

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla vĂ€rldens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i vĂ€rldens lĂ€nder. Kapitalstruktur Ă€r ett vĂ€l utforskat omrĂ„de, men trots detta Ă€r det svĂ„rt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gĂ€llande kapitalstruktur. FĂ„ studier har genomförts som specifikt fokuserar pĂ„ kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den hĂ€r studien.Denna studie undersöker huruvida det finns nĂ„gra skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag pĂ„ den svenska börsen. Även huruvida skuldsĂ€ttningsgraden pĂ„verkas av andra faktorer undersöks. Genom att anvĂ€nda en handplockad datamĂ€ngd bestĂ„ende av 205 noterade svenska företag under Ă„r 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsĂ€tter sig mindre Ă€n svenska icke-familjeföretag.

I denna uppsats undersöks huruvida en lyssnare kan skilja pÄ tvÄ ljudmixar som Àr mixade pÄ samma sÀtt men summerade pÄ olika sÀtt. Den ena summeras analogt och den andra digitalt. Om sÄ Àr fallet, hur tycker lyssnaren att dessa skillnader yttrar sig? Som metod fick en testpanel i ett blindtest lyssna pÄ tvÄ olika mixar, en rocklÄt och en jazzlÄt, som bÄda fanns i bÄde analogt och digitalt summerade versioner. Dessa fick testsubjekten sedan besvara nÄgra frÄgor kring och tycka till om dessa olika versioner i en kvalitativ enkÀtundersökning Det visade sig att skillnader uppfattades av merparten av lyssnarna.

Att vara beroende av vÄrd Àr ett komplext fenomen och mÀnniskorna som Àr inblandade i processen vÄrdmottagande / vÄrdgivande pÄverkar dess betydelse. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva Àldre mÀnniskors upplevelser av att vara beroende av vÄrd. 9 artiklar har analyserats enligt kvalitative innehÄllsanalys, manifest ansats, inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i 5 kategorier: Att be om och ta emot vÄrd Àr en prövning, att förlora kontrollen och se sitt liv som förverkat, att vara trygg ? otrygg, att vara en god patient och att acceptera och bli van vÄrden.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra dygnsskillnader pÄ ackommodativa- och vergensmÀtningar pÄ nÀra hÄll. Det vill sÀga samma ackommodations- och vergensmÀtningar gjordes pÄ morgonen samt kvÀllen och resultatet dÀremellan jÀmfördes.Metod: Studien Àr baserad pÄ 30 stycken deltagare med en medelÄlder pÄ 23,4±2,9 Är, alla med normalt binokulÀrseende. Testpersonerna undersöktes tvÄ gÄnger under samma dag. Den första undersökningen inleddes med anamnes, kontroll av samsyn, samt en synundersökning. MÀtningarna som tillhörde studien var konvergensnÀrpunkten, horisontalforin, fusionsvergenserna, NRA, PRA samt ackommodationsamplituden.