Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur unga mÀn respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi Àmnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns nÄgon skillnad mellan dessa förestÀllningar beroende pÄ individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ tio intervjuer har genomförts med fem mÀn respektive fem kvinnor i Äldersspannet 20-30 Är. Intervjuerna har kodats och dÀrefter analyserats med hjÀlp av de valda teorierna vilka bland andra Àr identitet, genus och ojÀmlikhet. Vid analysprocessen har Àven tidigare forskning tillÀmpats för att stÀrka de resultat som framkommit under studieprocessen.

Tidigare forskning har visat att tjocka personer behandlas ned-VÀrderande i allmÀnhet (C.S Crandall 1994). För att vidare undersöka detta anvÀndes IAT (implicit association test) för att se hur överviktigas implicita attityd skilde sig gentemot de normalviktiga. Deltagare i under-sökningen var 19 normalviktiga och 20 överviktiga mÀn och kvinnor. Undersökningen visade att det fanns en generell negativ implicit attityd mot överviktiga. Denna attityd var inte signifikant mindre hos de överviktiga, (p=.427) vilket tyder pÄ att det inte finns en skillnad pÄ implicita attityder mot överviktiga beroende pÄ om man Àr överviktig sjÀlv eller ej..

Denna uppsats handlar om hur enskilda, mindre butiker inom klÀdbranschen arbetar med konkurrensmedelsmixen sexhörningen för att konkurrera pÄ marknaden. I inledningen fÄr lÀsaren en inblick i vad uppsatsen kommer att handla om och vi vill hÀr förmedla hur just en konkurrensmedelsmixmodell kan pÄverka enskilda butikers marknadsföringsÄtgÀrder. Bakgrunden till denna uppsats Àr den starka konkurrens som finns inom klÀdbranschen i dagslÀget och vi vill studera enskilda klÀdbutiker som till skillnad frÄn butiker som tillhör integrerade kedjor har en större pÄverkan pÄ sina marknadsföringsÄtgÀrder.FrÄgestÀllningen som ska belysas Àr hur de enskilda klÀdbutikerna idag anvÀnder sig av olika konkurrensmedel och hur de kan anvÀnda sig av dessa för att effektivisera sin marknadsföring. Vi har dÀrmed utformat en problemformulering som lyder: Hur utnyttjar de enskilda butikerna konkurrensmedelsmixmodellen sexhörningen för att skaffa konkurrensfördelar pÄ marknaden och vilken del ska de lÀmpligen arbeta mer med?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de enskilda klÀdbutikerna arbetar med konkurrensmedlen i sin dagliga verksamhet och de teorier vi tar hjÀlp av för att kunna uppfylla syftet Àr affÀrsidé, kundsegment/mÄlgrupper, butiksmarknadsföring, konkurrensmedelsmixmodellen, modell för butikens konkurrensmedelsmix ? sexhörningen (LÀge, pris, sortiment, kommunikation, mÀnniskor och service) och positionering.

AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms lÀns landsting vÀljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkÀt utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms lÀns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. EnkÀten Àr inte validitets- eller reliabilitetstestad. FrÄgorna i enkÀten var egenkonstruerade och baserade pÄ studiens syfte. För att stÀrka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. EnkÀtundersökningen genomfördes frÄn 14-02-05 till 14-02-19.

BaskettrÀnarna i klubben upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. TrÀnarna erfar att det Àr lÀttare att pÄverka och ha inflytande i den interna trÀnarrollen Àn i den externa trÀnarrollen. Omgivningens individer gör skillnad pÄ trÀnarna och bemötandet trÀnarna fÄr upplevs vara beroende av vilket kön, vilken Älder och vilken etnicitet trÀnarna har. Inom basketklubben upplever trÀnarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels pÄ grund av att alla kÀnner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att trÀnarna upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang Àr viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettrÀnare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se nÀrmare pÄ hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna pÄverka mer Àn sjÀlva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvÀrvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvÀrvades under lÄgkonjunkturen Är 2007-2009, och högkonjunkturen Är 2001-2004 har undersökts för att se om det finns nÄgon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero pÄ vilket tillstÄnd ekonomin i samhÀllet befinner sig. DÀrefter utreds om det finns en skillnad beroende pÄ vilken bransch företagen befinner sig i.Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen dÀr en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och Àr den form som eventstudier utgÄr ifrÄn. Den undersökningsform som anvÀnds i denna uppsats Àr en eventstudie och denna statistiska metod mÀter marknadens reaktion pÄ ny information.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Att fÄ vara en sjÀlvstÀndig individ med bibehÄllen autonomi Àr en stark önskan hos de flesta mÀnniskor. NÀr nÄgon drabbas av sjukdom, funktionsbortfall eller andra begrÀnsningar, leder detta i mÄnga fall till ett beroende av vÄrd eller behandling i nÄgon form. Beroendet av andra mÀnniskor för att fÄ sitt liv och sin vardag att fungera kan innebÀra en stor förÀndring i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att vara beroende av vÄrd eller behandling. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Det finns tydliga bevis pÄ att jorden idag Àr dominerad av mÀnniskor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamÄngfalden i tÀtortsnÀra naturomrÄden Àr beroende av att befintliga habitat fortsÀtter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatomrÄden bevaras eller ÄterstÀlls. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mÄngfald i tÀtortsnÀra naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaomrÄden. Skillnader i biologisk mÄngfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

I och med Internets framvÀxt de senaste tio Ären har en ny underhÄllningsmarknad öppnat sig. En ny form av kommunikation och interaktion har möjliggjorts. I denna uppsats behandlar vi nÀtspelsfenomenet World of Warcraft. Dataspel och beroende har blivit ett vanligt Àmne i media den senaste tiden. Det finns dÀrmed misstanke om att detta ökat den senaste tiden i och med Internets framvÀxt.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förstÄelse och fÄ en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebÀr. Vi har sökt förklaringar pÄ vad som menas med de begrepp man anvÀnder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprÀtthÄlla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, Àven begrepp sÄsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstÄ vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmÀnhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, Àven har vi sökt en vidare förstÄelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och observationer, dÀr metoden har varit av kvalitativ art.

Brist pÄ djupare sociala relationer pÄ arbetsplatsen kan leda till lÀgre social tillfredsstÀllelse och dÀrmed lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Den hÀr empiriska studien har undersökt om det Àr nÄgon skillnad i arbetstillfredsstÀllelse mellan kontorsbaserade och fÀltbaserade lÀkemedelskonsulter, dÄ möjligheterna till socialt umgÀnge med kollegor Àr lÀgre för fÀltbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsstÀllelse dÄ de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsstÀllelse och arbetstillfredsstÀllelse.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende pÄ vilken medieringsform som anvÀnds under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sÄng Àr de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmÄga att fÄ barnen att lÀra sig texten. Eftersom det Àr skillnad pÄ att lÀra sig en text och att förstÄ en text har studien Àven undersökt om förmÄgan att förstÄ innehÄllet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförstÄelsen visade sig dock vara svÄrare att definiera..

Syftet med studien var att undersöka ifall det fanns en signifikant skillnad i sjÀlvkÀnsla mellan akademiker som har jobb och akademiker som Àr arbetslösa. Det finns teorier som menar pÄ att sjÀlvkÀnsla inte pÄverkas av arbetslöshet (ex Shamir 1986) och det finns teorier som menar att sjÀlvkÀnsla visst kan pÄverkas av arbetslöshet (ex Goldsmith, Veum & Darity, 1997)En enkÀtstudie genomfördes pÄ en grupp (N=20) akademiker med jobb och en grupp (N=22) arbetslösa akademiker. Resultatet blev ej signifikant, p=.086. Det fanns alltsÄ ingen skillnad i sjÀlvkÀnsla mellan arbetslösa akademiker och de med arbete. MedelvÀrdena för de bÄda grupperna skiljde sig dock lite Ät.