Sök:

Sökresultat:

1659 Uppsatser om Skilda ćsikter - Sida 61 av 111

Förskoleklasserna natt och dag : En studie av tesen om en skolifierad förskoleklass

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stÀmmer samt ta del av förskollÀrarnas tankegÄngar kring deras förskoleverksamhet i tvÄ förskoleklasser. För att uppnÄ syftet formulerade vi en frÄgestÀllning som skulle ge oss svar pÄ om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade pÄ och vi gav förskollÀrarna möjlighet att ge sin syn pÄ verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen Àr den skollika undervisningen framtrÀdande medan det i den andra Àr förskolepedagogiken som dominerar.

Det finns inget svart eller vitt, det finns allt möjligt Bedömning av estetiska lÀroprocesser

Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.

Karlstads kommun och Internet : En innehÄllsanalytisk undersökning av Karlstads kommuns webbkommunikation

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

BistÄndets möjligheter En studie av bistÄndets roll i Ghana och Ugandas demokratiseringsprocess under perioden 1990-2000

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling vÀsentligen skilt sig Ät. Trots att de bÄda lÀnderna delar mÄnga egenskaper och förutsÀttningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsÀttningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhÀllet, det politiska samhÀllet, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet Àr sÄledes att genom en komparativ fÄfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistÄnd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. SÀrskild fokus har legat pÄ EU:s omfattande bistÄndsprogram i de bÄda lÀnderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrÄn denna metodologi analysera de bÄda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrÄn hur externa aktörer har anvÀnt sig av bistÄnd och politisk konditionalitet i sin bistÄndspolitik. Dock existerar Àven andra viktiga förklaringsfaktorer, frÀmst i Uganda, dÀr den komplicerade etniska sammansÀttningen och ekonomisk snedfördelning försvÄrat en vidare demokratisering av landet..

LÀrares val av lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andrasprÄk har en försÀmrad lÀsförmÄga vilket pÄverkar deras fortsatta skolgÄng och möjligheter att ta aktiv del i samhÀllet. I vÄrt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andrasprÄk till bÀttre lÀsförmÄga.Syfte:VÄrt syfte med denna rapport Àr att undersöka lÀrares val av undervisningsmetoder för att lÀra elever med ett annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa. VÄrt intresse har riktat sig kring vilka lÀsundervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder och vad de grundar sina val pÄ.Metod:För att undersöka vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lÀrare frÄn sju olika skolor belÀgna i fyra skilda orter. LÀrarnas svar har vi analyserat och sammanstÀllt i oloka teman. DÀrefter reflekterade vi över resultatet i förhÄllande till vÄr litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick frÄn vÄr undersökning var att lÀrarna anvÀnder flera lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk.

LIKA ARBETE PÅ OLIKA VILLKOR - De skilda uppfattningarna gĂ€llande arbetssĂ€tt och personalhantering

Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ en lagerverksamhet som till stor del anvÀnder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vÄr studie pÄ vÄgar gÄ mot strömmen och satsa pÄ sin verksamhet, dÄ de har genomfört en stor omorganisation, jÀmfört med mÄnga andra företag pÄ dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer pÄ sex personer som Àr anstÀllda av företaget och som jobbar som lageranstÀllda, dessutom har vi genomfört tvÄ intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som Àr anstÀllda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhÄllningssÀtt baserad pÄ Lean Production. Men dÄ empirin gav oss intressanta infallsviklar lÀt vi denna styra vÄr studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgÄngspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhÄllningssÀtt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vÄr studie dÄ det var kring detta Àmne vi fick fram intressant empiri.

Skilda frÀlsare i samma klÀder : En studie om Mithras och Messias funktioner och likheter

It has since long been noticed that savior figures from different religions have reminded of each other, and there are different theories trying to explain why. This study examines religions operating in the same culture, and in this case, judaism and zoroastrianism, and their influence on each other. In particular, focus is on zoroastrianism's image of the savior figure Mithra, and how this representation may have influenced the description of the Messiah in the Talmud. How are the two figures represented in the scriptures and what similarities can be identified?By a thorough content analysis the studie examines the Avesta of zoroastrianism and the Talmud from judaism.

Kommunen, medborgaren och den smygande krisen - Samverkan mellan kommun och medborgare vid klimatrelaterade kriser

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Bedömning av fysisk och social lÀrmiljö pÄ grundskolan : En utprövning av skattningsverktyget MAVIS med lÀrarskattningar och elevintervjuer

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

Vad vill revisorer förmedla? : revisionsberÀttelsen ur revisorers perspektiv

RevisionsberÀttelsen Àr i mÄnga fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och Àr sÄledes en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering Àr ett viktigt verktyg vad gÀller kommunikation inom revisionen framgÄr av den debatt som skjutit fart de senaste Ären. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv pÄ revisionsberÀttelsen. DÄ olika intressenter visat sig ha skilda Äsikter i debatten om revisionsberÀttelsens innehÄll, önskar vi Àven att undersöka om vad revisorerna vill förmedla pÄverkas av vilka intressenter de anser Àr viktiga.Genom en enkÀtundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberÀttelsen. EnkÀten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som Àr medlemmar i branschorganisationen FAR.

Juridiska personers möjligheter att flytta sitt sÀte inom EU : En analys av etableringsrÀtten enligt FEUF samt inkorporerings- och sÀtesprinciperna

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvÄrdares livskvalitet vid vÄrd och omsorg av Àldre nÀrstÄende i Sverige

AnhörigvÄrd benÀmns idag som en samhÀllsbÀrande funktion som i vissa fall ersÀtter samhÀllets insatser frÄn hÀlso- och sjukvÄrd. Att vara anhörigvÄrdare kan dock innebÀra konsekvenser för den egna hÀlsan och livskvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvÄrdares livskvalitet vid vÄrd och omsorg av Àldre nÀrstÄende i Sverige. En integrerad översikt anvÀndes som metod för att skapa en översikt av kunskapslÀget som motsvarade syftet. Sjutton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansats analyserades och byggde upp resultatet.

Tager ni detta ansvar- i nöd och lust? En studie om hur en integrerad CSR-strategi skapar gemensamma vÀrden

CSR (Corporate Social Responsibility) innebÀr att ett företag ska ta ansvar för hur de pÄverkar samhÀllet, ur sÄvÀl miljömÀssigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmÀrksammats och etablerats inom företagsvÀrlden. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hÄllbart företagande och om CSR kan ge en lÄngsiktig lönsamhet pÄ marknaden. För att kunna skapa en förstÄelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgÄr vi frÄn Carrolls CSR-pyramid som en grundlÀggande modell för att dÀrefter byggas pÄ med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgÄng av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

Spindeln i nÀtet : - ett jÀmförelseverktyg för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt anvÀnda mÄtt och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen Àven hÀnsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frÄgor frÄn Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn detta skapa ett illustrativt jÀmförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingÄr i undersökningen Àr kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som anvÀnts Àr för samhÀllsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en Ärskull elever frÄn grundskolebetyget nÀr de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i Ärskurs tvÄ (tre aspekter), till vilka avgÄngsbetyg de fÄr nÀr de slutar gymnasiet.

Den manliga kroppen och den kvinnliga smÀrtan

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->