Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 57 av 76

?Jag vill mer Àn vad jag kan? : ekonomi och ÄterhÀmtning för personer med psykiskt funktionshinder

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

En frÄga om kontroll - IntÀktsredovisningens normgivning och utveckling

Bakgrund och problem: Externredovisningens utveckling sker till stor del pĂ„ internationell nivĂ„, dĂ€r organisationerna IASB och FASB genomför ett konvergensprojekt för harmonisering mellan IFRS och US GAAP. För att undersöka vilka effekter föreslagna förĂ€ndringar i intĂ€ktsredovisningen kommer att fĂ„ söker arbetet svar pĂ„ hur svenska IT-företag tillĂ€mpar dagens rekommendationer och hur deras externredovisning Ă€r förberedd pĂ„ de förĂ€ndringar som normgivarna har föreslagit.Syfte: Att identifiera vilka förĂ€ndringar som IASB:s och FASB:s konvergensprojekt kan komma att innebĂ€ra för intĂ€ktsredovisning hos svenska IT-företag. För att skapa en bild av utgĂ„ngslĂ€get innefattar detta att kartlĂ€gga hur svenska IT-företag tillĂ€mpar IAS 18.AvgrĂ€nsningar: Arbetet behandlar de IT-företag som Ă€r noterade pĂ„ NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista enligt börsens definition av IT-företag. Den del av arbetet som behandlar de föreslagna förĂ€ndringarna för intĂ€ktsredovisning utgĂ„r frĂ„n utkastet Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers som presenterades i juni 2010.Metod: Det empiriska materialet bestĂ„r av en praxisundersökning av noter om intĂ€ktsredovisning i Ă„rsredovisningarna hos samtliga noterade IT-företag pĂ„ NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista, samt av kvalitativa intervjuer med fyra personer med ansvar för externredovisning pĂ„ IT-företag och med tvĂ„ redovisningsspecialister frĂ„n revisionsbyrĂ„er.Resultat och slutsatser: Årsredovisningars noter saknar ofta vĂ€sentlig information om hur redovisningen av intĂ€kter upprĂ€ttas. Svenska IT-företag anser IAS 18 vara en god normgivning för intĂ€ktsredovisning och ser begrĂ€nsad nytta av principerna bakom de föreslagna förĂ€ndringarna.

Effektivisering av dragstrumpan

SammanfattningFöretaget Bedsab tillverkar dragstrumpor som Àr ett verktyg som andvÀnds för att underlÀttaförflyttningen av vajrar. Den mekaniska funktionen av en dragstrumpa Àr sÄdan att vidtryckspÀnning fÄs en större diameter och dragstrumpan kan dÄ föras över vajerÀnden. ViddragspÀnning fÄr dragstrumpan en mindre diameter Àn den ursprungliga vilket innebÀr attdragstrumpan ?lÄses? kring vajern och kan med hjÀlp av en applicerad kraft förflytta vajern tillönskad plats. Hos företaget Bedsab sker tillverkningen av dragstrumporna för hand vilket Àroerhört slitsamt för operatören men Àven mycket tidskrÀvande.Detta examensarbete bygger vidare pÄ ett tidigare projekt dÀr en automatisk flÀtningsmetodtagits fram för tillverkning av dragstrumpor.

Ett rÀttsligt studium av bemanningsbranschen: I ljuset av Lag 2012:854 om uthyrning av arbetstagare

Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande pÄ arbetsmarknaden och dÀrför fanns det behov av att göra en rÀttslig utredning gÀllande rÀttigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trÀdde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansÄgs det aktuellt att skapa en uppdaterad framstÀllning av de rÀttsliga omstÀndigheter som rÄder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats frÄn fram-stÀllningen för att den inte gÀller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rÀttsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika omrÄdena redovisats, för att skapa en överblick av rÀttsomrÄdets utveckling.

RĂ€ttsfallet Prosolvia -Är revisorsuppdraget rĂ€ttsĂ€kert för bolagets intressenter?

Bakgrund och problem: Under 2000-talet intrÀffar flera olika internationellaföretagsskandaler, som fÄr stor uppmÀrksamhet och genomslagskraft i medierna. I Sverigeuppdagas under samma period det unika och utdragna rÀttsfallet Prosolvia, vilket har kommitatt bli ett av Sveriges största ekobrottsmÄl. Det intressanta i Prosolvia fallet Àr att man gör ensÀrskillnad pÄ bolagsledningens ansvar och revisorns ansvar. RÀttsfallet Àr Àven intressant pÄsÄ vis att mÄlet kom att delas i tvÄ riktningar, ett brottmÄl och ett skadestÄndsmÄl. BrottmÄlethar vunnit laga kraft och skadestÄndsmÄlet Àr i dagslÀget i process.

Effektivisering av korta cirkulationen Pappaersmaskin 2 Stora Enso Hylte Bruk

Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ÄndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..

Blockering av IP-telefoni i de mobila nÀten : Kan ny lagstiftning förhindra detta?

Enda sedan den först introducerades pÄ 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen mÀnniskor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 Är, och idag Àr det vanligare med en mobiltelefon Àn en fast telefon. En populÀr variant av mobiltelefonen Àr den sÄ kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjÀnster Àn i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, sÄ kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP Àr frÀmst att samtal mellan datorer i regel Àr helt kostnadsfria vilket gör dessa tjÀnster utmÀrkta för lÄngdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP vÀxer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intÀkter.

Allt Àr inte alltid vad det ser ut att vara : om vikten att se helheten i ett skolsocialt arbete

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Strandskyddsdispener : hur kommer dispensgivningen att förÀndras med förnyelsen av strandskyddslagen?

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Systematiskt brandskyddsarbete vid Fasadelement Verkstads AB

Den 1 januari 2004 trÀdde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte dÀrmed RÀddningstjÀnstlagen. Ett av mÄlen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dÄvarande Svenska RÀddningsverket ett allmÀnt rÄd (SRVFS 2004:3) dÀr det bland annat stÄr att fastighetsÀgare eller nyttjanderÀttshavare Àr skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprÀtthÄlla ett skÀligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten Àmnar reda ut vad som bör ingÄ i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan pÄ riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag belÀget i LuleÄ som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmÀnna rÄdet gÀllande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer faststÀlldes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehÄlla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och ÄtgÀrdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhÄllsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots Àr det inte sÀkert att brandskyddet nÄr en efterstrÀvansvÀrd nivÄ.

Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Reduktionen av svensk kirurgisk operationskapacitet vid höjd beredskap

Den svenska FM Ă€r beroende av civil sjukvĂ„rd för kirurgiskt omhĂ€ndertagande i hĂ€ndelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvĂ„rdsorganisationen pĂ„ den militĂ€ra sjukvĂ„rdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvĂ„rden. År 2014 Ă€r den militĂ€ra kirurgiska omhĂ€ndertagandeförmĂ„gan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförrĂ„d har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd Ă€r i enlighet med ansvars-, likhets- och nĂ€rhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivĂ„.

OmvÀnd skattskyldighet i praktiken

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervÀrdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvÀnd skattskyldighet ersÀtta den traditionella hanteringen av moms. Det innebÀr att det Àr köparen och inte sÀljaren som skall redovisa utgÄende moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen OmvÀnd skattskyldighet- för byggsektorn uppmÀrksammade redan innan regleringen trÀdde i kraft propositionens brister samt vilka tillÀmpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstÄ. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att belysa de tillÀmpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvÀnd skattskyldighet.

HerrestadsfjÀllet : vindkraft i samspel med landskapet

Den 1 maj 2011 trÀdde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen pÄ landskap förÀndrats och att det stÀlls nya krav pÄ de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker pÄ allmÀnhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft Àr nÄgot som i högsta grad pÄverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet Àr debatterad. DÀrför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta pÄ detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrÄn denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll Àr de som tagit fram analysen för Uddevalla.

VarumÀrkesindentitet, pÄ burk : En socialsemiotisk analys av energidrycksförpackningar och bildmaterial pÄ burk frÄn Monster Energy och Red Bull.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->