Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 10 av 76

Dimensionering av fÀstplÄtar enligt Eurokod

I dagslÀget finns ingen bearbetad berÀkningsmodell för fÀstplÄtar enligt Eurokod. Syftet med detta examensarbete Àr att utforma en fungerande och lÀttförstÄelig berÀkningsmodell för dessa fÀstplÄtar. Arbetet har begrÀnsats till fÀstplÄtar med fyra och sex förankringar bestÄende av varmvalsat stÄl samt armeringsstÀnger som förankring. BerÀkningsmodellen Àr uppbyggt med hjÀlp av studier pÄ gamla berÀkningar samt nya aspekter som anses vara relevanta som sedan översatts till Eurokod.  FÀstplÄten har analyserats utifrÄn normalkraft, tvÀrkraft och moment samt samverkan mellan dessa krafter. Varje ingÄende konstruktionsdels kraftkapacitet har kontrollerats och sedan sammanstÀllts till en totalt tillÄten kraft.

Filmen, musiken och rollfiguren : En studie om hur musik pÄverkar uppfattningen av rollfigurer.

Detta Àr en uppsats som grundar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan pÄverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstÀmning och karaktÀrsdrag i film. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse för vilken kraft musiken har i berÀttande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan pÄverkas och tolka en berÀttelse olika beroende pÄ vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fÄtt se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra tvÄ med tvÄ olika musikstycken.

ABSCIDO : Vidareutveckling av hydrauliskt kombinationsverktyg för rÀddningsinsats

Vi lever i en dynamisk vÀrld med snabba förÀndringar och ett tydligt exempel Àr fordonsindustrin som stÀndigt strÀvar efter ökad fordonssÀkerhet. Av den orsaken att vi som förare förlitar oss allt mer pÄ den uttalade fordons­sÀkerheten fÀrdas vi per automatik allt snabbare och tar större risker.Hög hastighet i kombination med tyngre fordon, avancerade ramkonstruktioner samt anvÀndning av högteknologiska material leder till allvarliga trafikolyckor med komplicerade och tekniskt svÄra rÀddningsinsatser som följd.Koncist stÀrker dagens fordonsutveckling behovet av allt starkare och kraft-fullare rÀddningsverktyg. Vilket i sin tur innebÀr en större arbetsbelastning pÄ rÀddningspersonal i form av större och tyngre verktyg.Med ovanstÄende faktorer i Ätanke behandlar följande arbete vidareutvecklingen av ett hydrauliskt rÀddningsverktyg, med anvÀndare och olycksoffer i fokus, för företaget NIKE Hydraulics AB i Eskilstuna..

Praktisk utvÀrdering av OPC : Med inriktning mot DUGA

Denna rapport beskriver vilken kommunikationskvalitet i form av prestanda, tillförlitlighet och tillgÀnglighet som kan förvÀntas av datakommunikationsstandarden OPC. För att ta fram information om kommunikationskvalitén har en praktisk utvÀrdering i form av duglighetstester utförts. Den praktiska utvÀrderingen har gjorts med Bosch Rexroths OPC-server OPC.IwSCP och mot Bosch Rexroths styrsystem MTX High Performance. Rapporten ger svar pÄ vilken kommunikationskvalitet som kan förvÀntas med specificerad OPC-server och styrsystem. Rapporten beskriver ocksÄ hur nÄgra av parametrarna i OPC Foundations API:er pÄverkar kommunikationskvalitén.

SlÀckmedel inom uranhanterade omrÄden pÄ Westinghouse Electric AB Sweden VÀsterÄs

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trÀdde i kraft har allt större krav stÀllts pÄ verksamhetsutövaren som individ och Àgare till objektet med avseende pÄ brandskydd. Denna lag innebÀr att den statliga mÄlstyrningen har rÀtt att utöva tillsyn pÄ diverse aktörer. Innebörden av lagen som trÀdde i kraft första januari (2004) Àr att verksamhetsutövaren sjÀlv stÄr för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprÀttad. Detta innebÀr att rÀddningstjÀnstens ansvar Àr att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgÀngligt. Syftet med examensarbetet Àr att komma med ÄtgÀrdsförslag/-förbÀttringar gÀllande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade omrÄden pÄ Westinghouse brÀnslefabrik.

Är Asylprocessen i Sverige RĂ€ttssĂ€ker? : En Undersökning om de Offentliga BitrĂ€dena och Ombudens Roll före och efter Reformerna 2006.

Som den svenska asylprocessen sĂ„g ut innan 2006, var den omdiskuterad och hĂ„rt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansĂ„gs dĂ€rför alltför öppen för beslut tagna baserat pĂ„ politiska, snarare Ă€n juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny UtlĂ€nningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebĂ€r bland annat möjligheten för asylsökande att fĂ„ sin sak prövad i sĂ€rskilda domstolar; Migrationsdomstolar.DĂ„ mĂ„let med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes Ă€ven Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga bitrĂ€dena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Detaljerad FE-modellering

Detta examensarbete beskriver undersökningen av kÀrnmaterial i en sandwichpanel under belastning. Arbetet har utförts tillsammans med CCG i Laholm, Sverige. KÀrnmaterialen lÀmpar sig vid design av sandwichpaneler pÄ grund av sin lÄga vikt och sin förmÄga att klara av högt tryck. DÄ materialet uppvisar ett ickelinjÀrt beteende skapar det problem vid design av sandwichpaneler och leder till att materialsammansÀttningarna tillverkas konservativa mot verkligheten. Projektet har gÄtt ut pÄ reducera designprocessen genom att bygga upp och simulera materialmodeller i programvaran ABAQUS för att kunna analysera och förutse materialets beteende.

En förÀndrad revisionsplikt

Idag rÄder en het debatt i branschtidningar huruvida revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det Àr nÀmligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att sjÀlv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsÀtter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning pÄ hur Sverige skall stÀlla sig till lagförslaget. Denna utredning skall fÀrdigstÀllas och vara utformad senast den 10 september 2007.Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att vÀlja frivillig revision om slopande av plikten trÀder i kraft.

Nedskrivningar av anlÀggningstillgÄngar: betydelsen av
RedovisningsrÄdets rekommendation 17

Den 1 januari 2002 trÀder en ny rekommendation i kraft. Syftet med RedovisningsrÄdets rekommendation 17 ? nedskrivningar, Àr att beskriva vÀrderingsmetoder som företag kan anvÀnda sig av för att sÀkerstÀlla att tillgÄngarna inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva den nya rekommendationen, frÀmst vad gÀller nyttjandevÀrdet samt vilka de olika indikationerna pÄ vÀrdenedgÄng Àr. Samt att undersöka vad rekommendationen fÄr för effekt pÄ stora kapitalintensiva företag.

Att gÄ baklÀnges in i framtiden: "Livet blev rÀtt bra - ÀndÄ!" : En narrativ studie om LivsberÀttelsens menings- och identitetsskapande funktion

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberÀttelsens och berÀttandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det Àr en metodologisk studie med strÀvan att fokusera pÄ livsberÀttelse, bÄde som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats pÄ min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberÀttelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgÄngspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvÀrldbegreppet, social konstruktionism, livsberÀttelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberÀttelse berÀttas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berÀttelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berÀttaren lever i..

Lektionsplanering i slöjd för barn med ADHD-problematik

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trÀdde i kraft hösten 2011, dÀr hÀnsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger pÄ litteratur om ADHD och implementeringen av LÀroplanen för grundskolan med hjÀlp av Skolverkets AllmÀnna rÄd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebÀr, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svÄrigheter i skolan, samt att lÀrarens kunskap om ADHD-problematiken Àr vÀsentlig för att kunna bemöta elever pÄ ett bra sÀtt. Eftersom det finns sÄ mÄnga olika beteenden till samma diagnos sÄ Àr det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hÀnsyn till, eftersom alla Àr olika och har olika behov..

Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer

Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

DÀrför spelar jag : Motivatonens betydelse i en utvecklingsprocess med FMT-metoden

Musikterapi har funnits genom hela vÄr historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med tvÄ adepter (de som fÄr terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet Àr att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats Àr att all rörelse Àr en reaktion pÄ ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse.

"Det handlar ju om att lÀgga grunden" - om sprÄkutveckling i förskolan

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det sprÄkliga fÀltet. TalsprÄksutveckling, lÀsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollÀrarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn pÄ sprÄk Àr ocksÄ angivet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra förskollÀrares resonemang kring och arbete med sprÄkutveckling för barn i förskolan, dels sprÄkutvecklande strategier rent allmÀnt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande lÀs- och skrivutveckling.MetodMetoden som anvÀnts i undersökningen Àr en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna lÀgger mycket kraft i att anlÀgga grundlÀggande sprÄkliga förmÄgor. Det viktigaste som uttrycktes Àr att barnen fÄr möjlighet att kommunicera med andra.

Kommunicera mera : en studie om hur LantmÀnnen kan förbÀttra sin Àgarkommunikation

Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->