Större delen av 1800-talet framstår som en misslyckad beslutsprocess när det gäller skatte-politiken i Sverige. Eftersträvade förändringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstånd mot att göra förändringar i vårt gamla feodala skattesystem som hade anor från medeltiden. När 1800-talet börjar närma sig sitt slut stod plötsligt skattefrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha rösträtt och krävde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias från grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersätta den med en modern värnpliktsarmé.

The aim of this paper is to study intra household allocation of capital income by using data on Swedish observations. The 1991 tax reform was to change the taxation on capital income from a progressive to a flat tax system. Before the tax reform there were incentives to allocate capital income to the spouses with the lowest income of labor in order to reduce the total tax burden. The data describes the year of 1989 and 1993, those we choose to examine. Using Swedish data from LINDA database we estimate a quotient by ordinary least squares (OLS) regression.

In 1988 the Swedish Social Democratic Party decided to reform the tax system. In this essay I analyse the motives behind their acting on a basis of the party strategic theories of Przeworski and Sjöblom. The reform commonly referred to as the tax reform of the century, was although they considered that it was a high risk project pursued together with the Liberal Party. The new tax system implicated a less progressive income tax scale, actions against tax avoidance and raised value-added tax. The empirical analysis is primarily based on memoirs written by the key actors.

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter Skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter Skattereformen.

De så kallade 3:12-reglerna tillkom i samband med 1990/91 års Skattereform i syfte att reglera beskattningen för ägare av fåmansföretag. Det huvudsakliga syftet med reglerna är att förhindra fåmansföretagare från att ta ut utdelning istället för lön för att få skatteförmåner. Från början infördes stränga stoppregler för att i högsta möjliga grad förhindra inkomstomvandling. De stränga reglerna fick oönskade konsekvenser i form av minskad tillväxt i fåmansföretagen. För att öka företagandet och investeringsviljan blev reglerna med åren mer generösa och denna trend har fortsatt ända fram till införandet av de senaste ändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2014.I första delen av uppsatsen visar vi bakgrunden till 3:12-reglerna, reglernas utveckling fram till idag samt redogör för skälen till införandet av reglerna och till de ändringar som gjorts.I analysen utreder vi huruvida lagstiftarens syfte med 3:12-reglerna kommer att uppnås i teorin med hjälp av de senaste ändringarna.

Uppsatsen behandlar aktieägarens rätt till avdrag för kapitalförlust när denne har omvandlat en fordran på det egna bolaget till ett ovillkorat aktieägartillskott vid en obeståndssituation. Detta omnämns i uppsatsen som omvandlingssituationen. Problematiken kring detta ligger i att aktieägartillskott inte är särreglerade varken inom civilrätten eller skatterätten. Det finns inte heller några klara förarbetsuttalanden.I mars 2009 kom det ett antal domar från Regeringsrätten som behandlade huruvida en aktieägare skulle få göra förlustavdrag i den ovan nämnda omvandlingssituationen. Sakomständigheterna i de olika målen var snarlika och domskälen var därmed närmast identiska i dessa mål, ett av målen är ett referatmål och heter RÅ 2009 ref.

Sedan Ukrainas självständighetsförklaring 1991 har landet arbetat med att reformera sin ekonomi till ett mer marknadsekonomiskt system. Denna process innefattar en mängd olika aspekter att ta hänsyn till som har stora effekter på ekonomin. I denna uppsats har vi valt att analysera en del av de otaliga reformer som finns, nämligen hur väl Ukraina har lyckats med sina Skattereformer i syfte att införa marknadsekonomi i landet. Dessutom ämnar vi besvarafrågan vilka effekter som Skattereformerna har haft på landets ekonomi med fokus på hur statens intäkter förändrats samt utvecklingen av den makroekonomiska variabeln inflation ochlandets budgetunderskott. För att kunna besvara den förstnämnda frågan har vi använt oss av befintlig teori om den finanspolitiska transformationsprocessen samt analyserat skattebördan, skattestrukturen samt skattesatserna i Ukraina.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att människors villkor förbättras eller försämras. Detta har sällan belysts i folkhälsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför Skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhållanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jämförande analys före och efter Skattereformen av lättare psykisk ohälsa med en beskrivning av Skattereformens effekter på typfamiljer samt reformens effekter på samhällsnivå.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgänglig statistik från SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lättare psykiska ohälsan bland såväl yngre som medelålders.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny Skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.