Sök:

Sökresultat:

2893 Uppsatser om Skatterätt: joint venture: FoU: enkla bolag - Sida 60 av 193

GER DE NYA REGLERNA DEN RÄTTA BILDEN? : En studie kring immateriella tillgĂ„ngar och goodwill

I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.

Urban Building vid Hornsbruksgatan : Klustret

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Svensk kod för bolagsstyrning. En analys av utvecklingen av bolagsstyrningsrapporternas kvalitĂ© : Åren 2005 - 2006

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affÀrsvÀrlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstÀrka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft pÄ den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet pÄ den svenska kapitalmarknaden. Den krÀver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité Àr viktig för intressenterna som anvÀnder sig av bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera utvecklingen av tillÀmpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förÀndrats mellan Ären.

Webbaserad Investor Relations i fastighetsbranschen

Internet har Àndrat bolagens möjligheter att sprida information. Samtidigt har arbetet med finansiell kommunikation gentemot investerare, s.k. Investor Relations, uppmÀrksammats allt mer inom den akademiska vÀrden. Uppsatsen har syftat till att med hjÀlp av en egen analysmodell försöka bedöma Investor Relationsarbetet pÄ Internet som bedrivs av de börsnoterade fastighetsbolagen. Denna typ av analys görs bl.a.

Nya regler implementeras En studie av upplysningar kring ersÀttning till ledande befattningshavare

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har dĂ€rigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebĂ€r att reglerna blir svĂ„ra att tillĂ€mpa och implementeringen blir svĂ„r. Införande av nya redovisningsregler innebĂ€r förĂ€ndringar för företagen och detta stĂ€ller krav pĂ„ att företagen hĂ„ller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hĂ„lla sig uppdaterad gĂ„r till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

IAS 21 : En förÀndring för svenska noterade bolag

FrÄn och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag anvÀnda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utlÀndska dotterbolag nÀr ett noterat svenskt moderbolag skall upprÀtta en koncernredovisning. Före 2005 tillÀmpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av Àndrade valutakurser) men skall idag tillÀmpa IAS 21 (effekterna av Àndrade valutakurser). Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur svenska moderbolag, med utlÀndska dotterbolag, pÄverkats av det nya regelverket och hur de skall tillÀmpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundlÀggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstÄ Àmnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj dÄ dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Barn av vÄr stad : en studie om barns möjlighet till lek lÀngs gÄgatan i Uppsala

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.

Den redovisade kapitalkostnaden i svenska och hollÀndska börsnoterade bolag

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och hollÀndska bolag, samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingÄr observationer av 488 Ärsredovisningar. I sekundÀrdata ingÄr de fyra oberoende variablerna land, Är, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjÀr sannolikhetsmodell har anvÀnts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lÀgre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.

Kan Kapitalstrukturen Förklaras ?

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsÀmne de senaste 50 Ären. Det forskars kontinuerligt Àn idag gÀllande företagets skuldsÀttningsgrad och det existerar ett stort omfÄng av erkÀnda förklarande teorier. En intressant frÄga Àr varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har tvÄ viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgÄr ifrÄn att undersöka om kapitalstrukturen Àr rÀtt definierad för att kunna förklaras eftersom det Àr skuldsÀttningsgraden som utgör den originella definitionen.

En ja?mfo?rande studie av sa?ljklimatet inom fo?retagsha?lsova?rdsmarknaden i Sverige

Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.

Asynkron webbkommunkation: Web 2.0

Detta examensarbete har haft som uppgift att undersöka möjligheterna för hur man skulle kunna förbÀttra grÀnssnittet för anvÀndarna av WIS, Webbaserat informationssystem (1), genom att göra webbapplikationerna mindre dataintensiva. Examensarbetet görs i samarbete med Know IT Candeo AB i LuleÄ som Àr utvecklare och förvaltare av systemet. Examensarbetet tar upp nÄgra exempel pÄ hur mÄnga webbapplikationer fungerar och Àr uppbyggda idag och försöka se det frÄn ett perspektiv pÄ hur man skulle kunna förbÀttra grÀnssnittet för anvÀndarna med hjÀlp av asynkron webbkommunikation. De bakomliggande principerna för asynkron webbkommunikation kommer att behandlas för att sedan kunna beskrivas mer specifikt i AJAX(Asynchronous JavaScript and Xml) tekniken och Microsofts implementation av AJAX som heter ASP.NET AJAX (3). För att kunna utvÀrdera om asynkron webbkommunikation Àr anvÀndbart i just detta specifika projekt ska nÄgra enkla prototyper tas fram..

Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av Goodwill : sker det en kontinuerlig förbÀttring av redovisningen gÀllande upplysningskraven?

Bakgrund och problem: För att uppnÄ en mer jÀmförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB Àr en viktig förutsÀttning att tillÀmpning sker pÄ samma sÀtt och enligt samma principer för att jÀmförbarheten av redovisningen skall bli sÄ bra som möjligt. FörvÀrvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda Är 2005 genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är och inte lÀngre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom Ären dÀr resultatet visar pÄ en förbÀttring gÀllande redovisningen av upplysningskraven men Àven att det fortfarande finns en stor förbÀttringspotential.

Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten

Bakgrund och problem: I november 2010 trÀdde en förÀndring i Sveriges lag i kraftvilket som innebÀr ett avskaffande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. EUhar genom pÄtryckningar pÄ sina medlemslÀnder föresprÄkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. UtredningensmÄl var att ta reda pÄ om det skulle gynna smÄbolagen i Sverige om de inte lÀngre varenligt lag tvungna att upprÀtta ett reviderat bokslut.

Att mÀta transporters effektivitet - Nyckeltal för optimering av landstransporter inom lokal-/kretstrafik

I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvÀndigt för Äkerier utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv att effektivisera sina transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra Äkerier mot bÀttre lönsamhet krÀvs att prestationer mÀts och illustreras pÄ en operativ nivÄ för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt gÄr att anvÀnda för att effektivisera transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes Äkerierna anvÀnder sig av och hur de anvÀnder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vÀgtransporter pÄ kretstrafik. I brist pÄ tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förstÄelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av transporterna, samt hur nyckeltalen kan anvÀndas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagslÀget finns brist pÄ sÄdana nyckeltal hos Äkeriet.

En marknadsjÀmförelse mellan logistik och andra industrifastigheter

Syftet med examensarbetet Àr att göra en marknadsjÀmförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrÄn investeringsrisk, belÄningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter frÄn sex segment som Àr logistikfastighetsÀgande bolag/investerare, fastighetsÀgande bolag av industrilager & industriproduktion, vÀrderingsinstitut/banker, mÀklarbyrÄer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj Är 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bÀttre och sÀkrare investering Àn andra industrifastigheter i bankens synvinkel, dÄ andra industrifastigheter kan vara sÄ mycket olika slags fastigheter som dÀcklager, sÄgverk, industriproduktion som Àr osÀkrare och har en sÀmre alternativanvÀndning Àn vad logistikfastigheter har, Àven om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jÀttemycket Ät.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->