Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

The thesis is an examination of the methods that are appropriate and long-term choice to obtain clamping force and secure screw joints in production. The employer, Scania CV AB, transmission manufactures axle gears to all trucks produced in Södertälje. One of the most common assembly elements is screw joints, where the clamping force is essential to achieve a secure joint. Current methods to secure the joint is due much of the friction effect and is an indirect method to measure the clamping force. The clampforce accuracy becomes more widely with torque angle control.

Syftet med denna uppsats har varit att utröna konsekvenserna av arvs- och gåvoskattelagens avskaffande. Genom användandet av traditionell juridisk metod har det visat sig att avskaffandet har lett till såväl inkomstskatterättsliga konsekvenser som civilrättsliga konsekvenser. Avskaffandet har lett till frågan om huruvida bouppteckningar skall upprättas i fortsättningen, vem som skall registrera dessa och hur värderingen skall ske. När det gäller generationsskiften så kommer avskaffandet främst att gynna småföretagen som tidigare inte klarat av den likviditetsbelastning som arvs- och gåvoskatten inneburit. Det har dock också visat sig att avskaffandet av arvs- och gåvoskatten som främst motiverades av orättviseskäl på grund av de goda möjligheterna att genom skatteplanering minska skatten har medfört att möjligheterna till att minska andra skatter genom skatteplanering ökat.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen.Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt.Första steget består i att investeraren bedriver en ?screening process? vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team.

Goodwill är ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvärv och redovisas i ett bolags balansräkning. Balansposten uppstår när ett bolag förvärvar en enhet för mer än det verkliga värdet på ett företags nettotillgångar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. Goodwillvärdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvärv. Visar det sig i framtiden att förvärvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultaträkningen.Syftet med studien är att få en tydligare förståelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet är mot en individs egenintressen.

The increasing road traffic in Sweden will require investments in the infrastructure that the tax withdrawal of today will not allow according to a new government report, SOU 2006:33. An existing willingness to pay for those investments has therefore become an alternative to increases in taxation to be able to cover the costs. A proposal to let the willingness to pay, alternatively increases in taxation that act proportional, decide how a cost is distributed can be said to be related, but not fully correspond, with different theories of justice described by Robert Nozick and John Rawls. It can therefore be interesting to see how the two different theories of justice are edified and how they distribute a joint cost. The aim of the first part of the thesis is to present and criticize Rawls' and Nozick's theories of justice in a common formulated economic model.

Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva avtalet, det vill säga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ?enbart? ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna.

Examensarbetet undersöker prestandakostnader och flaskhalsar för spelgrafik samt beskiver vanliga optimerings tekniker som tillämpas i industrin. Rapporten ger sig på uppgiften att visa exempel på prestandakostnad. Det framgår att dagens spelgrafik är för komplex och situationsberoende för att komma med annat än enkla abstraktioner man kan använda sig att göra en estimation på prestanda..

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Synen på förvaltningen har ändrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. Därför blev vår problemformulering; Finns det några organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan få effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen påverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som står för hela processen från mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in från relevant teori och via intervjuer med berörda företag.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt ägda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur de statligt ägda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men även kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.