I januari 2010 fastställde Regeringsrätten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande tolkningen av bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör när aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade så att särskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjälp av bestämmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade när den ursprungligen infördes gjorde Regeringsrätten bedömningen att såväl överlåtande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs.

Har ni egentligen någon aning om hur mycket svenska folket satsar på spel och lotterier i Sverige? Tror ni på att under år 2006 omsatte svenska lotterier ungefär 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det är därför av stort intresse för samhället att få veta hur vinster från alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen är att beskriva var gränsen går för vad som är en skattefri vinst från lotteri och vad som är en skattepliktig inkomst av tjänst för privatpersoner. Gällande rätt har tolkats utifrån förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § säger att vinster i svenska lotterier är skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet.

Avskrivning av goodwill är en kontroversiell redovisningsfråga som har utmanat normgivarna under en längre tid. I och med redovisningens utveckling har synen på goodwill förändrats. Spridningen av det anglosaxiska synsättet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas på ett enhetligt sätt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs när de två normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillämpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder är IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

Syfte Hur kommer företag i Sverige, som använder sig av skatteupplägget med räntesnurror, att påverkas för det fall att lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65 träder i kraft, i termer av företagets finansiering och företagets värdeförändring? Metod Studien utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ metod använts för att finna svaret på vår frågeställning. Undersökningsdesignen som nyttjats är en fallstudie där vi dels tagit del av lagförslag, remissvar samt rättsfall men även intervjuat företag, institutioner, samt myndigheter via telefon. Teoretiskt perspektiv Studien är baserad på teorier såsom pecking-order- hypotesen, trade-offeorin samt agent-principalteorin. Empiri Uppsatsen har utgått från lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65, samt aktuella rättsfall.

Inom den ideella sektorn i Sverige är den ideella föreningen den vanligaste organisationsformen. Genom att anta stadgar och utse en styrelse blir den ideella föreningen en juridisk person. Som huvudregel är ideella föreningar skattskyldiga för sina inkomster enligt samma regler och i samma omfattning som gäller för övriga juridiska personer. Från denna huvudregel finns det dock undantag. Är den ideella föreningen allmännyttig inträder skattelättnader, bland annat i inkomstskattehänseende.

Bakgrund: Den ekonomiska rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Den svenska ägarmodellen, som karaktäriseras av ett väldigt koncentrerat ägande, är på tillbakagång på grund av ett alltmer globaliserat ägande. Det ökade utländska ägandet i Sverige skulle kunna påverka det enskilda företaget på många olika sätt. Denna studie fokuserar på hur den stigande graden av utländska ägande påverkar svenska börsföretags utdelningsnivåer. Enligt irrelevansteoremet av Modilgiani & Miller (1961) borde investerare vara likgiltiga inför beslutet om ett företag skall ha utdelningar eller inte. Varför utdelningspolicy ändå spelar roll för aktieägare har i teorin förklarats utifrån ett flertal olika perspektiv såsom informationsasymmetriproblem och skattepreferenser.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.

För aktiva delägare i fåmansföretag gäller de särskilda regler beträffande utdelningar och kapitalvinster som kallas 3:12-reglerna. Huruvida reglerna är applicerbara eller ej får stor ekonomisk betydelse för den enskilde delägaren då följden av reglernas tillämplighet innebär att den enskilde delägaren begränsas i hur mycket av företagets vinst som denne får kapitalvinstbeskatta. Utdelning eller kapitalvinst överstigande den tillåtna nivån skall hos delägaren beskattas i inkomstslaget tjänst. Då tjänstebeskattningen sker enligt en progressiv skala kan skattesatsen hamna på 57 %, till skillnad från kapitalbeskattningens fasta nivå på 30 procent. Reglerna finns för att undvika att aktiva delägare i fåmansföretag, vilka har stor möjlighet att själva avgöra nivån på utdelning, låter bli att ta ut högbeskattad lön och istället tar ut lågbeskattad utdelning eller säljer andelen och därmed får en kapitalvinst.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.